Älg – alces alces

Älg

Att älgen kallas för ”Skogens Konung” är ­kanske inte så konstigt med tanke på att det är vårt lands absolut största djur. Det är dessutom i särklass det största hjortdjuret i hela världen. Tjurarnas imponerande kronor bidrar säkerligen också till namnet. En fullvuxen tjurs horn kan nämligen spänna över nästan två meter i full­vuxet tillstånd. Men när tjurarna blir äldre börjar ­hornen minska i storlek och taggar.

Älgens horn har sedan urminnes tider varit en trofé för jägare och antalet taggar på hornet har stor betydelse. Ju fler taggar ett horn har desto större är värdet på det. Taggarna räknas på det horn som har flest taggar. Så om till exempel en tolvtaggare har sex taggar på ena hornet betyder det inte att den har sex taggar på andra sidan. I de fall taggantalet inte är jämt kallas kronan för en udda tolvtaggare, annars för jämn tolvtaggare om båda sidorna består av sex taggar. Hanarna har horn och hornen signalerar styrka och status gentemot hondjur och konkurrerande handjur.

Det finns två typer av horn, stång- eller skovelhorn. Stånghornen är förgrenade ganska tidigt på hornet till skillnad från skovelhornen som är platta till formen och har taggar längst ut på en skovel. Hornen tappas varje vinter och redan efter någon månad börjar nya horn växa ut för att sedan vara färdigvuxna till nästa brunstperiod.
Under växtperioden är hornen täckta av ett hudlager som kallas basthud. Basthuden förser hornet med blod och näring. När hornen är färdigväxta dras blodtillförseln in och basthuden torkar och lossnar. Det brukar ske i slutet av sommaren och älgen fejar bort den torkade basthuden genom att gnugga hornen mot träd och buskar.

Utseende

Älgen tillhör gruppen hjortdjur och de är släkt med rådjur och ren. Förutom storleken är älgen lätt att skilja från de andra hjortdjuren. Både genom de stora öronen, den långa mulen och hakskägget. Den har dessutom en karakteristisk puckel vid manken.

Älgen beskrivs ofta som brun, men pälsfärgen kan variera från mörkbrun och nästan svart till ljust brun eller grå. Benen är dock alltid ljust gråvita oavsett färgnyans i pälsen. Älgkalvarna har en rödbrun päls under sin första sommar.

Tjurarna är i genomsnitt 20 procent större än korna. Och de har grövre nackar samt större hakskägg. Korna känns igen på att de inte har horn samt att de har en vit strimma runt könsorganet.

Levnadssätt

Störst chans att se en älg ute i naturen har man i gryning och skymning eftersom det är då den rör på sig. På natten väljer den gärna en skyddad plats där den ligger och idisslar. På dagen byter den till en liggplats med bra utsikt, gärna en hög plats. De lever oftast ensamma.

Älgen är en av de högst värderade viltarterna i samhället men de orsakar också skador på skogsbruk, jordbruk och i trafiken. När älgen betar bildas skador som ger sneda trädstammar och värdet på virket sjunker. Eftersom tall är en viktig födoväxt för älgen är de hårt utsatta för betesskador. Det har fått den indirekta effekten att en del skogsbrukare inte vill satsa på plantering av tall, utan planterar istället gran. Den ekonomiska betydelsen av älgskadorna i skogsbruket är svåra att beräkna men de uppges orsaka skador för hundratals miljoner kronor varje år.

Även jordbruket kan drabbas av älgskador i form av bete. Mest eftertraktat är havre och enligt Viltskadecentrets undersökningar kan det i vissa fall vara lönsamt att sätta upp elstängsel.

Trafiken är ett annat område där älgen orsakar stora skador. Vägverket för statistik över anmälda trafikolyckor och antalet olyckor med älginblandning håller sig runt 4 500 – 5 000 olyckor per år. Det vanligaste sättet att minska faran för viltolyckor är att sätta upp viltstängsel längs vägarna. Nya stora vägar byggs numera alltid med viltstängsel vilket minskar antalet olyckor. Samtidigt har man dock blivit medveten om att stängslen kan hindra viltets naturliga rörelsemönster.

Jakt

Älgjakten börjar i de norra delarna av Sverige den första måndagen i september och andra måndagen i oktober i de övriga delarna. Som längst får älgjakten pågå till sista februari. Jakttiden bestäms av klimat och av tiden för brunsten bland älgarna. Jakttidens längd är olika för de olika älgjaktsområdena och bestäms varje år av länsstyrelsen.

Kuriosa

Älgen vandrade in i Skandinavien då inlandsisen drog sig tillbaka för cirka 10 000 år sedan. Den är ett viktigt bytesdjur för rovdjur och människor. Men på 1800-talet utrotades älgen nästan helt och blev därför fridlyst. Sedan i mitten av 1800-talet började älgstammen sakta öka igen. På 1960-talet skedde en explosionsartad ökning. Älgen har hög status i Sverige och betraktas närmast som en nationalklenod. Den är Jämtlands landskapsdjur och det finns en serietidning som heter Hälge som handlar om en älg.

Vikt: Tjurar mellan 320-450 kilo, men det förekommer tjurar som väger över 500 kilo. Kor väger mellan 250-375 kilo.
Storlek: Kroppslängd mellan 200-290 cm. Boghöjd 180-210 cm för tjurar och 150-170 cm för kor.
Medellivslängd: 12-15 år.
Föda: Under sommarhalvåret äter älgen gräs, örter, blad, skott och kvistar. På vintern livnär den sig främst på kvistar och om den hittar bär och ljungris. Älgen är en idisslare vilket betyder att den stöter upp maten och tuggar om den. Att äta och idissla utgör en stor del av älgens vakna tid.
Fortplantning: Älgens brunsttid är runt senare hälften av september till i mitten av oktober. Kon är endast mottaglig för befruktning under ett dygn. Blir hon inte betäckt vid första tillfället är hon mottaglig ett dygn till efter cirka tre veckor.
Dräktighet: Åtta månader. Därefter föder kon 1-2 kalvar som lever med henne tills det är tid för henne att ta hand om en ny kull, nästa vår.

Text: Ronnie Sedin

LÄMNA ETT SVAR

Var vänlig fyll i din kommentar
Var vänlig ange ditt namn