Bäver – Castor fiber

Bäver - Castor fiber

Bävern tillhör gnagarna och är Sveriges största. Den kan bli upp till en meter i kroppslängd med en lång svans på cirka 30 centimeter. Bävrar är vattenlevande däggdjur som man oftast ser simma i vattnet i skymning eller på natten när den letar föda.

Vid slutet av 1800-talet var bävern utrotad i många länder och så även i Sverige.

På grund av sitt värdefulla skinn och sitt gäll jagades den så intensivt och hårt att den blev helt fridlyst 1873.

1922 inplanterades ett bäverpar ifrån Norge i Görvik i Östra Jämtland av landsantikvarien Erik Festin. Därefter förökade sig arten så kraftigt att jakt återigen blev tillåtet.

Kännetecken

Bäverns namn härstammar från gammelsvenskans brun ”biur” eller ”den brune”. Bävern har en tjock och tät päls som är brun med en lite ljusare undersida. Under nosen gömmer sig rejäla gnagartänder. Den karaktäristiska svansen är platt och hårlös. Ett kraftigt slag med svansen mot vattenytan fungerar som en varningssignal när bävern anar fara eller känner sig hotad. Bävern har simhudsförsedda bakfötter för att skjuta fart med och svansen används som styrorgan. När bävern dyker sluts både öron- och näsöppningarna. Ögonen täcks av en hinna som fungerar nästan som ett cyklop. En hudflik i svalget gör det möjligt för bävern att gnaga även under vattenytan. Bävern kan vara under ytan upp till 15 minuter.

Ekologi

Bävrar lever i familjegrupper. De består av föräldrar och deras ungar, oftast 1-4 ungar. Fjolårsungarna stannar i boet i två år och hjälper till att lära de unga bävrarna att simma, leta föda, fälla träd och allt annat som en bäver måste känna till.

De bor i hyddor byggda vid en strandbrink eller i hålor grävda i kanten av ett vattendrag. En normalstor bäverhydda blir cirka en till två meter höga och cirka två till fyra meter breda. Bävern förkommer i alla typer av inlandsvatten så länge det inte bottenfryser på vintern eller är för strömt. Födan består till största delen av bark, kvistar och löv från främst björk. Bävrarna parar sig i februari och ungarna föds i juni. Bävern kan bli 20-30 år gammal, i fångenskap uppges åldrar på 35-50 år.

Jakt och jaktsätt

Vak- eller smygjakt i gryning och skymning är det vanligaste jaktsätten. Bävern har med tiden spridit sig över landet och ökat i antal. Det har gjort att nya områden har öppnats för jakt. Det är tillåtet att använda fällor för att fånga och döda skadegörande bävrar. Det krävs ett särskilt tillstånd och jägaren måste ha gått en kurs i bäverfångst. Svenska Jägareförbundets viltövervakning beräknar att omkring 5000 – 10 000 bävrar skjuts årligen under 2010-talet. Det är färre än den årliga tillväxten.

Bävern och människan

När bävern fäller träd ges det utrymme till nytt liv. Sly som växer upp där bävern haft sin framfart, gynnar skogens andra växtätande djur. Tickor kommer att växa på de döda stubbarna som bävern lämnar efter sig. Det svenska landskapet har förändrats markant sedan bävern en gång var lika vanlig som nu. Vår moderna miljö med bebyggda stränder, lands- och järnvägar kan störas när bävern dämmer upp sjösystem med sina hyddor och fördämningar. I vissa fall har man lyckats fånga in djuren och flyttat dem. Men det är ingen garanti för att det inte flyttar in nya bävrar i samma område.

Vulgär doft och klarhet i hjärnan

Människans stora intresse för bäverns bävergällpungar är bäverns olycka. Det finns historiska lämningar som vittnar om att redan på 300-400 talet före Kristus var man bekant med bävergällets egenskaper. Man har hittat recept från 1700-talet på över 200 användningsområden för bävergället. Till exempel mot magproblem, feber, epilepsi och mot tandvärk. Man har också använt det som snus för att orsaka nysningar som skulle skapa klarhet i hjärnan. Det har också använts som parfym för att skapa en vulgär, sexuell doft.

Bävergället innehåller 75 olika kemiska komponenter, varav vissa desinficerande, andra bakteriehämmande och vissa stimulerar blodtillströmningen till huden. Det är därför inte svårt att förstå att priset på detta undergörande medel var högt. Siffror från 1830-talet berättar att man fick betala 4-7 riksdaler för 15,5 gram bävergäll. Det kan jämföras med 3 riksdaler som en dräng hade som årslön!

Bäver på latin: Castor fiber.
Vikt: 18-22 kilo.
Längd: 70-100 cm, plus ca 30 cm svans.
Ålder: Cirka 15 år.
Fortplantning: 3-4 ungar i varje kull.

Text och foto: Katharina Olsson
Foto: Stephane Hachey

LÄMNA ETT SVAR

Var vänlig fyll i din kommentar
Var vänlig ange ditt namn