Genom att årligen följa avskjutningen av alla viltarter har Svenska Jägareförbundet ett underlag för att bedöma om de olika arterna antingen minskar eller ökar genom den analys som görs kring avskjutningsstatistik. Statistiken är på nationell nivå vilket innebär att det ser olika ut beroende på vart i landet man tittar och att det även finns stora skillnader inom samma län. På vissa ställen kan en viltstam minskat medan den på andra ställen däremot kan ha ökat.
Under jaktåret 2021/2022 noterades att avskjutningen av vildsvin minskade markant från jaktåret innan. Under 2020/2021 sköts rekordmånga vildsvin, 161 000 djur, och under 2021/2022 sköts 120 000 vildsvin vilket innebär en kraftig minskning med 41 000 djur. Utifrån det avskjutningsunderlaget gör Svenska Jägareförbundet bedömningen att vildsvinsstammen har minskat.
Genom att staten, lantbruket och jägarna vidtagit olika åtgärder för att minska de skador som vildsvinsstammen orsakar ser man nu att dessa har haft effekt.
– Den höga avskjutningen, tillsammans med en köldknäpp när kultingarna var små är de troliga orsakerna till att stammen har minskat. Någon annan förklaring är svår att se. Engagerade jägare som tillsammans med markägarna gör insatser ger ofta god effekt, säger Anders Nilsson, biträdande riksjaktvårdskonsulent vid Svenska Jägareförbundet
Även genom den statistik som finns kring antalet viltolyckor med vildsvin ser man färre olyckor vilket ytterligare förstärker bedömningen av att vildsvinstammen minskat. Under 2018 anmäldes 6900 olyckor till skillnad mot 2021 där olyckorna minskat till 5 300, vilket är en minskning med 24 procent.
– Men som alla vet har vildsvinen en hög reproduktionsförmåga. Förbundet kommer att följa utvecklingen noga. Situationen kan förändras snabbt, så det är inte osannolikt med att stammen ökar igen, avslutar Anders Nilsson.