Under 2021 startades en skogsfågelinventering i Västernorrland utifrån att få en mer korrekt bild av hur skogsfågeltillgången ser ut i förhållande till de resultat som BirdLife redovisar. Denna variant av skogsfågelinventering sker med hjälp av inventerare med stående fågelhundar och sker i samarbete med skogsbolag, privata skogsägare samt Länsstyrelsen i Västernorrland.
Förslag om förbud av jakt på dalripa grundade projektet
Bakgrunden till försöksverksamheten i Västernorrland var den lagändring förra regeringen gjorde att dalripan inte skulle få jagas i Västernorrland överhuvudtaget, något många protesterade mot och som regeringen sedan fick backa på. Anledningen till att ripjakten skulle förbjudas i länet var att beslutet grundades på de inventeringsresultat som BirdLife redovisade och där man gjorde bedömningen att ripan inom länet tillhörde en randpopulation och bara fanns i enstaka exemplar. De som jagar fågel i Västernorrland var däremot helt eniga om att det fanns en hel del dalripa i de västernorrländska skogarna. För att få bättre kunskap kring hur det egentligen stod till med dalripan i länet startades den inventering som nu även gäller övriga skogsfåglar som tjäder, orre och järpe.
– Hela projektet med skogsfågelinventeringen drogs i gång för att visa att dalripan inte alls var någon population med några enstaka individer här och där i Västernorrland. Det var viktigt att ta fram fakta. Med BirdLifes inventeringsmodell missar man ofta tryckande hönor, både ripan man även övriga skogsfåglar, eftersom BirdLifes inventering sker i juni, under den period när de ligger på ägg, berättar Hans Forsberg från Fagervik utanför Sundsvall som är initiativtagare till projektet.
– Tanken bakom är att göra det här varje år, för att kunna se trender och påvisa fakta, ”så här ser det ut, så här mycket finns det av de olika skogsfåglarna på de områden som blir inventerade”. Det kan vara viktigt för att behålla skogsfågeljakten i framtiden, att man kan visa på vad som kommer fram vid inventeringarna så att det inte fattas beslut om att jakten ska begränsas utifrån de underlag som exempelvis BirdLife redovisar, fortsätter Hans.
Hundarna hittar den fågel som finns
Inventeringsmodellen bygger på att man i stället nyttjar stående fågelhundar som får leta upp fåglar på marken. Hundarna måste kunna stoppas när fågel går upp eftersom inventeringen i regel sker i månadsskiftet juli/augusti och kycklingarna kan vara lite olika utvecklade. Samtliga deltagande ekipage har ett specialtillstånd från länsstyrelsen som måste kunna visas upp på anmodan utifrån att hundar vid tiden för inventeringarna inte får vistas lösa i skog och mark. Även de fåglar som sitter i träd eller lättar innan hunden har hittat dem räknas. Alla iakttagelser protokollförs och samtidigt anges gpspunkten där fågel har noterats. Inventerarna går på samma områden år från år och efter samma linjer på samma sätt som BirdLifes inventering är uppbyggd. Skillnaden blir att hundarna söker på båda sidorna av den linje som inventeraren följer och på så sätt blir ett större område inventerat med hjälp av hundarna
Fågeltillgången fortsatt god
Under 2022 ökade antalet rutor som inventerades från 28 rutor 2021, till 46 inventerade rutor vilket motsvarar ca 2300 ha. Antalet observationer i medeltal var 7,2 fåglar på 50 ha vilket var den genomsnittliga storleken på varje inventeringsruta. Totalt på 2300 ha noterades 335 skogsfåglar, såväl vuxna som kycklingar. Fördelade på 122 tjädrar, 132 orrar, 58 dalripor samt 23 järpar.
– Det fanns kanske lite mer fågel 2021 men samtidigt är det fler områden som blev inventerade 2022. På vissa ställen har man hittat stora fina tjäderkullar. Själv hittade jag tre ripkullar på runt tio kycklingar i varje kull. Sedan har det varit många singelfåglar eller mindre kullar med en höna och bara två eller tre kycklingar. Det har varit lite ojämnt, på en del rutor har det inte varit någon fågel alls, men det kan också bero på både hund, dagsform och i vilket väder som man inventerade i, avslutar Hans.