Under ett tiotal år har det varit en infekterad konflikt mellan samebyn Jovnevaerie och de boende i Offerdal där ett antal renar vistas mer eller mindre året runt trots bestämmelser i rennäringslagen att de ska vara till fjälls mellan den 1 april till den 1 oktober. Det har bland annat medfört problem kring älgjakten då det varit så mycket ren på jaktområdena att det i princip omöjliggjort älgjakt då det blir svårt för bland annat de hundar som används att kunna skilja på ren och älg.
Under fjolårets älgjakt i september hade man över 1000 renar i renobs under en vecka. I Åkersjön sågs 700 renar på en vecka. De boende menar att de inte är emot ren i sig utan att det blir för mycket ren på fel plats.

Ingen respons från Länsstyrelsen
Till Jakt och Jägare säger Sixten Mixters som bor, jagar och har sin verksamhet i Offerdal att de boende vid ett antal tillfällen klagat hos Länsstyrelsen i Jämtland utan att det händer något.

– I höstas var det fullt med oräknade renar. Jakten gick inte att genomföra och vi ringde länsstyrelsen och berättade om läget.

– Då överklagade samebyn och det slutade som vanligt med att de inte var tvungna att ta bort renarna.

Det går att tolka situationen på flera sätt fortsätter Sven Mixter.
– Det mest vänliga är att varken länsstyrelsen eller samebyn har koll, de är inte kompetenta. Det finns hur många bevis som helst på att samebyn missköter sig, men ingenting händer. Kanske försöker de utan att lyckas, kanske är man helt enkelt snäll på länsstyrelsen utan att förstå att situationen har spårat ur.

Även andra personer som Jakt och Jägare pratat med belyser den svårlösta situationen.

– Det var ett möte vid Åkersjön då vi ville få upp renarna på fjället inför älgjakten, men ingen representant kom från samebyn. Det är en tydlig taktik, enligt mig. Tanken är att länsstyrelsen inte kan räkna renarna när de är i skogslandet. Jag kan de där två milen fjäll utantill och vet hur det går till sedan barnsben. Länsstyrelsen anlitade till och med två konsulter för att reda ut situationen. De jobbade i flera år, men resultatet begravdes på myndigheten.

Tidigare projekt gav ingen förändring
Länsstyrelsen hade tidigare ett projekt för att försöka lösa problematiken som man är väl medvetna om och Jan Hellström som tidigare jobbat som polis tog på sig uppdraget. Till Jakt och Jägare säger han att uppdraget blev väldigt omfattande.

– Jag jobbade heltid med detta från maj till september mellan 2020 och 2022. Först var det tänkt att vi skulle hålla på ett år, men problemen bedömdes vara så stora att det beslöts att projektet skulle fortgå ytterligare ett år. Jag hade samtal dygnet runt, det var mer än jag var van vid från tiden som polis. Det var 150 renar här och 150 renar där, så var det varje dag. På en del ställen kändes en enorm stank av sarvurin i villaträdgårdarna, det minns jag.

Trots att projektet skedde på länsstyrelsen initiativ hände inget med den dokumentation som lades fram efter projekttidens slut.
– Ortsbefolkningen får inget gehör då de ringer och klagar. Lösdriften av kor fungerar inte då de trängs om bete med renarna. Jag har ofta hört saker i stil med att ”fem, sex renar är inget problem men 500 är det” berättar Jan Hellström.

– Kring den 1 maj blev det hektiskt. Renarna ska vara till fjälls och bönderna vill släppa ut sina djur och anställer folk att hägna. Men renarna sprang sönder stängslen. Efter vinterbetet går de ju inte tillbaka som tidigare, ofta krävs det transport med lastbil. Ett stort dilemma är att kalvarna föds i skogslandet i dag, inte till fjälls som tidigare. Renräkningarna visar också att det är fler renar än vad som finns officiellt. Det är ett stort problem för samebyn att lösa, jag förstår om det inte är lätt.

Enligt samebyn är den påstådda situationen överdriven
På länsstyrelsen menar Göran Gabling, biträdande enhetschef på naturvårdsenheten, att man slipat på handläggningen av ärenden som rör ren då klagomålen är återkommande från markägarna i området. Till Jakt och Jägare säger Göran Gabling att det inte är okej att renarna är där samebyn inte har betesrätt för stunden.

Även samebyns ordförande Kjell-Ove Klemensson har intervjuats och han menar att problematiken överdrivs och är onyanserad och att man måste tåla ren på de här breddgraderna och att ett av problemen är att det kommit alldeles för mycket nyinflyttat folk till området som inte tål ren.

Källa: Jakt & Jägare