Vilda fåglar på väg till nya platser ökar risken för fågelinfluensaspridning. Här är viktiga åtgärder för att skydda dina tamfåglar och minska smittorisken.
Sedan 2021 har fågelinfluensaviruset varit närvarande året runt bland vilda fåglar i Europa, en förändring från tidigare år då smittspridning främst skedde under höstflyttningen av fåglar till Europa. Olika varianter av fågelinfluensavirus cirkulerar, och de förändras ständigt, vilket påverkar smittsamheten för olika fågelarter. Risken för spridning ökar när vilda fåglar rör sig under hösten och nya virusvarianter kan spridas.
Hittills har vi i Sverige inte haft några fall av fågelinfluensa sedan början av september. Men under de kalla månaderna ökar risken för smittspridning från vilda fåglar till tamfåglar. Viruset överlever längre i kall miljö, ökar risken för indirekt smittspridning via människor, transporter och utrustning. Dessutom samlas gäss, änder och svanar i södra Sverige under vintern i stora grupper, vilket kan öka risken för smittspridning.
— Risken för smitta till fjäderfän kan öka snabbt nu och det gäller att ligga steget före och åtgärda eventuella svaga punkter i smittskyddet på gården, säger Malin Grant, epidemiolog på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
Som fågelägare är det ditt ansvar att säkerställa god biosäkerhet för att skydda dina fåglar från smitta. Det är viktigt att ta kontakt med en veterinär om du märker kliniska symtom, produktionsavvikelser eller ökad dödlighet bland dina fåglar, vilket kan vara tecken på fågelinfluensa.
Det nu cirkulerande fågelinfluensaviruset är i allmänhet anpassat till fåglar, men det har nyligen förekommit fall av smittade däggdjur efter kontakt med infekterade vilda fåglar.
Tips på åtgärder du som djurägare kan göra kan du läsa på Jordbruksverket
Dela dina observationer om sjuka eller avlidna vilda fåglar
För att säkerställa en noggrann bedömning av fågelinfluensans utbrottsrisk i olika områden, är allmänheten välkommen att fortsätta dela sina iakttagelser av sjuka eller döda fåglar med SVA
