En färsk rapport uppskattar att älgstammen vid jaktstarten hösten 2023 uppgick till cirka 250 000 individer, varav runt 50 000 fälldes. Efter jakten återstod omkring 200 000 älgar, vilket är en ökning jämfört med året innan. Minskad jakt och färre fällda älgkor tros vara huvudorsakerna till denna förändring.

 

Enligt den senaste rapporten uppskattades Sveriges älgstam till ungefär 250 000 individer vid jaktstarten hösten 2023, och efter jakten återstod cirka 200 000 älgar, vilket är fler än vid samma tidpunkt året innan. Att färre älgar skjutits, och framför allt att jägarna fäller färre älgkor, är två viktiga faktorer bakom den ökade populationen.

Naturvårdsverket ansvarar för att främja en hållbar viltstam, och älgen är en viktig resurs. För att länsstyrelserna och älgförvaltningsgrupperna ska kunna fatta välgrundade beslut om förvaltningen av älgstammen, använder de sig av data från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som beräknar älgstammens täthet på uppdrag av Naturvårdsverket.

– Rapporten ger oss värdefulla insikter som kommer att vara viktiga i framtida beslut om älgförvaltningen i Sverige, säger Urban Johansson, vilthandläggare på Naturvårdsverket.

 

Älgpopulationens storlek

Målen för älgpopulationens storlek varierar regionalt och tar hänsyn till ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer. Syftet är att minska betesskador, skydda den biologiska mångfalden och samtidigt säkerställa en långsiktigt hållbar förvaltning av älgen. Sedan den nya älgförvaltningen infördes under jaktåret 2012/2013 har många regioner fokuserat på att minska älgstammen. Nu visar dock rapporten att minskningen kan ha planat ut, och i vissa områden, som i Blekinge, har stammen till och med ökat med 15 procent. Samtidigt har andra områden, som Gävleborg, sett en minskning på hela 42 procent sedan 2015.

Fredrik Widemo, universitetslektor vid SLU, menar att jägarna har anpassat sitt beteende i takt med att älgpopulationen minskat.

 

Rovdjur och klimatförändringar

Rapporten pekar också på att älgens reproduktion, mätt i antalet kalvar per hondjur, har sjunkit stadigt sedan år 2000. Detta tyder på att faktorer utöver jakt, såsom rovdjur och klimatförändringar, spelar en allt större roll för älgpopulationens utveckling.

Jägarnas insats för att samla in observationer är fortsatt viktig för att säkerställa att skattningarna av älgstammen är tillförlitliga, särskilt i områden där älgarna blir allt färre.

– Det är viktigt att vi fortsätter att följa utvecklingen av älgstammen och anpassar våra metoder för datainsamling och inventering. Ny teknik som viltkameror och drönare kan komma att spela en viktig roll i framtiden, men traditionella metoder som observationer och spillningsinventeringar kommer fortfarande vara centrala inom överskådlig tid, säger Urban Johansson.

 

Klicka in på Naturvårdsverket och läs om älgstammen utveckling och förvaltning i siffror.