Tjädern betraktas som livskraftig i både Sverige och globalt, men möter flera utmaningar i sin miljö. En ny rapport belyser hur faktorer som modernt skogsbruk, klimatförändringar och predation påverkar tjäderns livsmiljöer och populationsutveckling, samt hur framtida förvaltning kan förbättras.

 

Tjädern anses vara en livskraftig art, både i Sverige och internationellt, men den påverkas av ett antal yttre faktorer. En färsk rapport samlar den senaste forskningen om tjäderns ekologi och populationsutveckling och ger en bild av hur modernt skogsbruk, klimatförändringar och rovdjur inverkar på tjädern. Rapporten visar att tjädern i stort sett har en stabil eller till och med ökande population i Sverige, men vissa undantag finns.

Den anpassningsbara tjädern trivs bäst i äldre skogar med varierad struktur, särskilt där det finns inslag av gammal skog som ger skydd mot rovdjur. Intressant nog har tjädern också visat sig kunna leka i yngre skog, vilket ger en mer nyanserad bild av skogsbrukets påverkan. Däremot kan habitatfragmentering, orsakad av kalhyggen och etableringen av vindkraftverk, minska tillgången på skyddande vegetation och därmed försämra tjäderns livsmiljöer.

– För att uppnå en hållbar förvaltning av vilt måste vi kontinuerligt uppdatera vår kunskap. Den här rapporten fokuserar ovanligt nog inte på klövviltet eller de stora rovdjuren. Den summerar istället aktuell kunskap om tjäder och gör den tillgänglig inför olika beslut, säger Mona HansErs, chef för viltanalysenheten på Naturvårdsverket.

 

Förvaltningsmål saknas

Trots att tjädern är en viktig art saknas konkreta förvaltningsmål i flera län. Länsstyrelser har uttryckt osäkerhet kring hur tjäderpopulationerna har utvecklats och efterlyser mer data, både lokalt och nationellt. Rapporten identifierar också behovet av förbättrade inventeringsmetoder och utvärderar de nuvarande teknikerna, som traditionellt fokuserat på att räkna tuppar under spel. För att få en mer komplett bild föreslås metoder som även inkluderar hönor och kycklingar.

 

Kunskapsluckor

Rapporten lyfter även fram ett antal viktiga kunskapsluckor, till exempel hur olika förvaltningsåtgärder, som skyddszoner inom skogsbruket och markanvändning, påverkar tjädern. Vidare pekar den på behovet av mer forskning om sambandet mellan skogslandskap, predation, födotillgång och klimatförändringar. Ett bättre samarbete mellan forskare, myndigheter och andra intressenter är också nödvändigt för att uppnå en långsiktigt hållbar och adaptiv förvaltning av tjädern i Sverige.

 

Rapporten finns att läsa på Naturvårdsverket