Skogsbolagens makt över älgjakten granskas – jägare larmar om hot och påtryckningar

En granskning från TV4

Kalla fakta avslöjar att skogsbolag i norra Sverige pressar jägare att skjuta fler älgar för att minska skador på skogen. Jägare vittnar om hot och repressalier från bolag som Sveaskog och Holmen, och de som inte uppfyller bolagens krav riskerar att förlora sina jaktmarker. Kartläggningen belyser maktobalansen mellan skogsbolag och jaktlag och väcker frågor om hur älgförvaltningen hanteras i Sverige.

Många jägare i norra Sverige känner sig tvingade att skjuta fler älgar än vad de själva anser vara hållbart. Jan-Erik Lindholm, som jagat i området Hornmyr utanför Lycksele i över 50 år, är en av dem som kritiserar hur skogsbolagen driver på för en ökad avskjutning. Han menar att de alltid har försökt vara rädda om älgstammen, men skogsbolagen vill skjuta bort allt. ”Det är förjävligt,” säger han.

Jan-Eriks jaktlag fick sitt jaktområde upplöst i somras efter att Sveaskog och Holmen drivit en rättsprocess där de anklagade jaktlaget för att inte skjuta tillräckligt många älgar. Bolagen bildade sedan ett eget jaktområde, vilket splittrade det gamla jaktlaget.

Denna typ av maktutövning är inte isolerad till enstaka fall. En undersökning gjord av Kalla fakta visar att av 398 tillfrågade jaktledare uppgav mer än var sjunde att de mottagit hot från skogsbolag. Hoten kan handla om att jaktlagen förlorar arrendet eller att bolagen sätter in egna jägare om inte avskjutningsmålen nås. Rune Eriksson, jaktledare i Lycksele, är en av dem som har känt av trycket. ”Man kan bli av med marken om man inte skjuter fler älgar. Men vi kan ju inte bara skjuta när vi har så få älgar som vi har”, säger han.

Rädsla och tystnad bland jägarna

Flera jägare berättar att de känner sig maktlösa inför bolagens krav. Calle Franklin, som är medlem i Jägareförbundet, beskriver ett möte där Sveaskog och Holmen tvingade två jaktledare att avgå för att de ville spara älgkor, annars skulle åtgärder vidtas. ”Vi förstod alla vad andra åtgärder innebar, då skulle de ha upplöst viltvårdsområdet och alla är så rädda om sin jakt så vi tar inte den striden. Älgjakten är så viktig för folk här uppe så man vill inte riskera den” berättar Calle.

Älgjakten är av stor betydelse för många lokala jägare, inte bara som en tradition utan också som en del av det lokala kulturlivet. Jan-Erik Lindholm varnar för att om skogsbolagens påtryckningar fortsätter, kommer älgstammen i norra Sverige snart att vara utarmad.

Skogsbolagen förnekar anklagelserna

De stora skogsbolagen Sveaskog och Holmen får hård kritik för sitt agerande, men de förnekar att hot används. Michael Burström, chef för skog och mark på Holmen i Västerbotten, säger att han blir ”uppriktigt ledsen” när han hör om jägarnas anklagelser. Han menar att de försöker vara tydliga med reglerna, och det har aldrig varit deras avsikt att jägare ska känna sig hotade eller påverkade på det här sättet. Han menar att de vill ha en öppen dialog.

Rickard Sandström, ansvarig för jaktfrågor på Sveaskog, förklarar att bolagen har ett ansvar att följa de älgförvaltningsplaner som länsstyrelserna beslutat om. Han betonar att det finns ett nationellt mål att minska älgstammen för att begränsa skogsskador och han menar att de har en bra dialog med majoriteten av deras 25 000 jägare de har på sina marker, men att de ibland kan ha uttryckt sig klumpigt, och det är något de vill förbättra.

Skogsbolagens stora inflytande över jaktkvoter

Granskningen avslöjar också att skogsbolagen har ett omfattande inflytande över de jaktkvoter som fastställs. Hur många älgar som ska skjutas bestäms av älgförvaltningsgrupper, där både jägare och markägare är representerade. I de fyra nordligaste länen i Sverige innehar skogsbolagen ordförandeposten i 18 av 19 grupper. Ordföranden har utslagsröst, vilket ger bolagen stort inflytande över beslut om älgkvoterna.

Niklas Egels-Zandén, professor i management och organisation vid Handelshögskolan i Göteborg, ser en risk i denna maktfördelning. Han menar att det är problematiskt att vinstdrivande bolag har så stor makt över en fråga som rör både naturvård och lokal kultur. Det skapar en situation där man måste fråga sig om bolagen verkligen jobbar för samhällets bästa, eller om de enbart driver sina egna ekonomiska intressen.

Makt och ansvar

Skogsbolagen menar dock att deras närvaro i älgförvaltningsgrupperna är en styrka, och att de representerar alla markägare. Rickard Sandström från Sveaskog förklarar att bolagens roll i dessa grupper säkerställer att både skogens och samhällets intressen tas tillvara och att de har ett ansvar att uppnå de mål som ställs på Sveriges skogsbruk, och det inkluderar att balansera älgstammen med skogstillväxten.

Granskningen från Kalla fakta har satt ljuset på en komplex och laddad fråga där naturvård, lokal jaktkultur och skogsindustrins intressen står i konflikt. Det återstår att se om jägarnas vittnesmål kommer att leda till förändringar i hur älgförvaltningen sköts i framtiden, eller om skogsbolagens starka grepp över jakten kommer att bestå.