Bävrar, vildsvin och älgar blir allt vanligare i våra urbana miljöer. Forskning pekar på att utvecklingen är här för att stanna och den för med sig nya utmaningar.

 

Vilda djur syns allt oftare i svenska städer, från älgar som kliver upp på altaner till vildsvin som rotar i parker och bävrar som fäller träd längs stadens vattendrag. Det är ingen tillfällighet, utan ett resultat av både mänsklig påverkan och förändrade livsvillkor för djuren. Enligt forskaren Fredrik Widemo vid Sveriges lantbruksuniversitet är trenden tydlig, och den kommer inte att vända inom överskådlig framtid. Det rapporterar TV4.se.

Nya stadsbor – med tänder och klövar

I Nyköpingsån har bävrar blivit ett allt vanligare inslag. Djuren, som livnär sig på vattenväxter och färska trädskott, har börjat påverka stadsmiljön påtagligt. För att skydda träden har kommunen tvingats sätta upp metallnät runt stammarna.

Bävrarna är bara en del av en större utveckling där allt fler arter söker sig till urbana miljöer. När djuren vänjer sig vid människor förlorar de sin naturliga skygghet, vilket kan bli problematiskt, inte minst när det gäller större djur.

– Om vi har stora djur, som älgar, som tappar sin skygghet för människor så kan det bli farligt, säger Fredrik Widemo i en intervju med TV4.

Vildsvin nämns också som ett särskilt bekymmer. I vissa europeiska storstäder, som Berlin, lever redan tusentals vildsvin och tvättbjörnar i parker, ibland så nära människor att de tar sig in i bostäder.

– De ställer till en massa problem och bryter sig in i hus mer eller mindre, berättar Widemo.

Kråkor, måsar och gäss – urbana bråkstakar

Det är inte bara stora däggdjur som väcker uppmärksamhet. Även fåglar orsakar besvär, särskilt kråkfåglar och måsar. Dessa drar nytta av mänskligt avfall, bygger bon på platta tak och kan bli aggressiva när de skyddar sina ungar.

– De river i sopor, är högljudda och häckar gärna nära människor. Det kan leda till konfrontationer, inte minst när ungarna håller på att bli flygfärdiga, förklarar Widemo.

Gäss är ett annat exempel. De samlas gärna på öppna gräsytor där människor vistas, vilket kan resultera i nedtrampade ytor och avföring, något som minskar trivseln i stadens parker.

Djuren dras till städerna – men varför?

Att vilda djur flyttar in i städerna beror på flera faktorer. Minskad förekomst av naturliga rovdjur och god tillgång till mat är två orsaker. Men framför allt är det människans sätt att planera stadsmiljöer som underlättar djurens närvaro.

Gröna stråk, parker och kopplade grönområden skapar så kallad grön infrastruktur, något som visserligen gynnar biologisk mångfald men också gör det lättare för vilt att sprida sig inom stadens gränser.

– Vi har skapat bra miljöer för viltet inne i städerna, konstaterar Fredrik Widemo.

Forskningen visar att den här utvecklingen inte bara är ett tillfälligt fenomen utan snarare ett nytt normalläge. Hur samhället väljer att hantera samspelet mellan människa och vilda djur i stadsmiljöer kommer därför att bli en allt viktigare fråga framöver.