Savage 110 Carbon Predator

Savage är långt ifrån en ny spelare på jaktmarknaden och äger en stor andel av den hemmamarknaden i USA. Model 110 introducerades redan 1958 och har sedan dess varit en pelare i produktionen och konfigurerats till flera olika paket under den tiden. Här testar vi den i kolfiberdress med Savages ­Accustock och lösa AICS magasin i underbeslaget.

Det som skiljer Carbon Predator mest från andra Model 110 är definitivt kolfiberpipan. Man har i stället för att utveckla en egen process för att tillverka kolfiberpipor med allt vad det innebär valt att köpa in en erkänt bra produkt. Proof Research är välkända för sina pipor och kanske framför allt kolfiberpipor, inte konstigt med tanke på att man även jobbar mot flyg, rymd och försvarsindustrin med andra produkter i kategorin kolfiber.

Man har i över 20 år tillverkat pipor kombinerade med kolfiber och under den tiden lärt sig ett och annat om att arbeta bort de vanligaste problemen med skiftningar i träffläge och långsam avkylning och man pratar nu om den tredje generationens teknik. Det skulle utan problem gå att skriva sidor bara om tekniken bakom men det är inte fokuset i just denna artikel. Det vi snabbt kan konstatera är att man lyckas avsevärt bättre än vissa konkurrenter med att tämja träfflägesförflyttningar. Inga vandrande träfflägen allt eftersom pipan hettas upp och inga slängskott som jag kunde härleda till det ens när ljuddämparens mirage blev lite tjock för att skjuta.

Vid testskjutandet får man intrycket av att pipan verkligen vill prestera och de få flyers som dyker upp hör samman med en ordentlig avvikelse i hastighet, med andra ord mer beroende på ammunitionen än på pipan. Även med dessa flyers inräknade så är det ingenting som sticker i väg över 1MOA och dessutom är träffläget väldigt jämnt mellan olika ammunitionstyper och tyngder vilket bådar gott, speciellt om man väljer att handladda.

Savage har sitt eget system för pipbyten där en extern gänga förs in i lådan och en mothållsmutter agerar stopp. Med hjälp av patronlägestolkar sätter man sedan head­space och momentdrar muttern för att uppnå korrekt mått. Ett projekt som kanske inte passar alla kunskapsnivåer men med rätt verktyg inte är ett större ingrepp. Det positi­va är att det går att köpa valfri färdig pipa gjord för Savage small shank och med små medel installera den själv eller med hjälp av en vapensmed som då inte behöver göra något maskinarbete.

Just Carbon Predator erbjuds i kaliber 308 Win, 6.5 Creedmoor och 6mm ARC i Sverige och vi har testat en 18” (45cm) .308 Win pipa som är gängad 5⁄8–24 UNF från fabrik.

Låda och slutstycke

Konstruktionen på Model 110 har varit sig ganska lik sedan slutet av 50-talet och det märks att fokus har varit på snabb och enkel produktion. Externt ser finishen på lådan i kolstål helt okej ut med en antydan av verktygsmärken i slutfinishen. Internt är det något sämre vilket kombinerat med den aggressiva flutningen av slutstycket märks av i slutstycksgången. Till skillnad från till exempel Savages Ultralite så har ingenting bearbetats extra på lådan för att spara extra gram. Ovanpå sitter en lös weaverskena som underlättar kikarmontage. Slutstyckes­spärren sitter inte som del av lådan utan i stället en tangent på högersidan kopplad till trycket där man trycker ner den samtidigt som avtryckaren och därefter kan lossa slutstycket. En bra lösning för att försäkra sig om att inget lossnar på vägen ut till passet.

Här sitter inte stängningsgeometrin för slutstycket som en del av lådan likt Remington utan i stället helt huserat i slutstycket, lådan agerar bara en plan yta att ta stopp emot. På det exemplar jag testat så verkar ena sidan ta i bakre delen på lådan tidigt och orsaka en hel del lokalt slitage i ytbehandlingen där. Slutstycket har två låsklackar på ett flytande slutstyckshuvud för att maxi­mera kontaktytan och samtidigt vara lite gene­rösare i tillverkningsprocessen. Slutstycket har gott om marginal till lådan på gott och ont men jag upplever att den djupa flutningen gör att gången känns knackig. Den lilla slutstycksknoppen är strålande i avseendet att det är mindre risk att fastna i någonting och lättare att få ut ur en ryggsäck. Detta ger också en kort hävarm, något som gör att det trots 90 graders öppningsvinkel känns tungt i öppningen.

Säkring och trycke

Längst bak på lådstjärten sitter säkringstangenten med sina tre lägen. Längst fram osäkrad, sedan säkrad respektive säkrad med låst slutstycke. Själva tangenten är en ribbad och nedsänkt detalj som lätt flyttas mellan sina lägen med skjuthandens tumme och en lysande röd cirkel syns tydligt när den är osäkrad.

Carbon Predator kommer med Savages egna Accu-trigger. Det första som sticker ut med den är den extra mekaniska säkringen som finns i själva avtryckarskon. Den lilla låstangenten agerar ett extra stopp internt i avtryckaren som hindrar slagstiftet från att släppas fram. Som med det mesta i övrigt på bössan så är det inte den bästa ytfinishen på delarna men känslan i trycket är helt acceptabelt för en fabriksbössa, minimalt med creep och ett rent avtryck. Trycket är också ställbart mellan 680 och 1800g vilket gör det enklare att skjuta bra med.

Kolv och magasin

Att Savage är från USA är svårt att missa när man ser att de måste ha ett lätt marknadsfört namn på alla olika delar, kolven såklart inget undantag med benämningen Accustock och Accufit. Så vad får man med namnet? Det är en syntetstock med en rejäl känsla i. Ingen upplevelse av tunna väggar och massvis med flex och rörelse i vilket är mycket tack vare ett internt block av aluminium där lådan vilar och en bit fram i förstocken. Pipan är ordent­ligt friflytande hela vägen från lådan och ingenting riskerar att ta i vid bruk. Både förstocken och greppet har gummerade paneler ingjutet och det finns traditionella remfästen fram och baktill. Tyvärr saknas både snabbfästen till rem och picatinny till benstöd.

Accufit syftar till inställningsmöjlig­heterna av kolven och är ett trevligt tillskott trots att det är lite bökigare att ställa in än ett system med snabbinställning av kindstöd och kolvlängd. Kindstödet ställs genom utbytbara kolvkamshöjare med fem olika insatser som valmöjligheter. Kolvlängden ställs på liknande sätt med hjälp av mellanlägg till önskad längd. Båda inställningarna kräver lite verktyg, testande och tålamod men hjälper definitivt till med ergonomin för skytten.

Underbeslaget är precis tillräckligt för att göra sitt jobb, varken mer eller mindre. Magasin­spärren kunde däremot mått bra av en annan eller åtminstone kortare lösning, den sticker ut nästan lika långt som magasinet och har inte överdrivet med fjäderkraft för att hålla emot. Jag ser det som riskabelt att den fastnar i något band på ryggsäcken eller lite sly på väg ut till passet och helt plötsligt saknas när man är framme. ­Magasinen är enligt vanlig AICS standard och medföljande Magpul PMAG femskottsmagasin gör jobbet med matning utmärkt. Vill man ha större eller mindre kapacitet så finns det gott om olika lösningar på markna­den i både polymer och metall.

Sluttankar

Det märks tydligt när man tittar närmare på mekanisk finish och tillverknings­metoder att Savage jobbat hårt för att få till ett system som är enkelt att tillverka. Mycket av detta märks först när man synar allting i detalj men det är helt enkelt inget handinpassat custombygge. Detta är inte nödvändigtvis enbart negativt och till exempel pipinfästningen är någonting som även underlättar för slutanvändaren vid kaliber och pipbyten. Prefit-pipor finns det gott om på marknaden och Proofpipan som sitter i Carbon Predator ger ett väldigt gott intryck.

Bössan upplevs som lättskjuten, mycket tack vare att man kan påverka ergonomin med Accufit-systemet och justera trycket efter behag. Den lilla slutstycksknoppen har jag lite svårt för att vänja mig vid och det blir inte riktigt de snabba naturliga repete­ringarna jag är van vid. Skjuter gör den definitivt med allting jag testade att mata in och den lätta vikten gör att balansen blir trevlig även till skott utan stöd.

Fakta

Distribution: Fondprodukter AB.
Rek. pris: 29200 kronor.
Magasin: 5-skott AICS.
Vikt: 3000g.
Piplängd: 18” / 45cm.
Kaliberval: .308 Win, 6.5 Creedmoor och 6 ARC.

Text & foto: Robert Purvins