Svenska Jägareförbundet har i samarbete med Sifo undersökt svenskarnas inställning till jakt. Redan på 1970-talet började Jägareförbundet ta reda på vilken inställning till jakt som svenskar i allmänhet hade. När undersökningarna startades var cirka 70 procent av de tillfrågade positiva till jakt. Under åren som gått sedan dess har den kurvan sakta stigit och i början 2000-talet hade den ökat till 81 procent. Från 2012 har alla undersökningar legat runt 85 procent men årets siffra visar att acceptansen för jakt ytterligare ökat lite där 88 procent är positiva till jakt.
Även när man bryter ner statistiken till ett könsperspektiv så skiljer sig inte siffrorna nämnvärt åt. 89 procent av männen och 86 procent av kvinnorna säger sig acceptera jakt.
I undersökningen frågade man även om man kände någon som jagade och flertalet av de som deltog i undersökningen svarade att de hade någon form av kontakt med jakt. Av de tillfrågade svarade sex procent att de jagar själva och 21 procent uppgav att det hade någon i familjen som jagade. Det var en stor grupp, 44 procent, som uppgav att de hade jägare i den närmaste bekantskapskretsen medan 37 procent hade mer ytliga kontakter.
Endast 11 procent uppgav att de inte hade några jagande släktingar eller vänner.
– Acceptans för jakt har undersökts av forskningen som konstaterade att viktigt för att acceptera jakt är att personen känner någon jägare samt vetskap om att jägare tar tillvara på bytet. Men det finns naturligtvis många andra kriterier som också är viktiga: en hög etik, få skadskjutningar, att jakten är säker samt att allmänheten anser att jaktmetoderna vi använder är okej, säger Jägareförbundets kommunikationschef Magnus Rydholm till Svensk Jakt.
