En banbrytande studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Sveaskog avslöjar för första gången hur älgar påverkas av bränder och närvaron av rovdjur i Ljusdalsområdet. Med hjälp av GPS-sändare har forskarna undersökt älgarnas markanvändning och vandringsbeteenden i områden som drabbats av skogsbränder och där brunbjörn och varg är vanliga. Resultaten visar på överraskande effekter på både älgpopulationen och deras beteende.

Sommaren 2018 drabbades Ljusdals kommun av omfattande skogsbränder, och tre av de största brandområdena, Ängra, Nötberget och Enskogen, omfattade cirka 8400 hektar. Den unika studien har följt 51 älgar med GPS-sändare för att undersöka hur deras liv påverkas av bränder och närvaron av rovdjur.

– Några slutsatser från studien är att älgarna i området är vid god hälsa och att brandområdena är populära bland majoriteten av älgarna. Två tredjedelar av de sändarförsedda djuren visar sig använda dessa marker. Älgarna verkar trivas i området och har en bra reproduktion med en hög andel tvillingkalvar. Några kor valde också att kalva i själva brandområdet. Samtidigt finns det många rovdjur i området som påverkar älgarna, säger Wiebke Neumann, forskare vid SLU i ett pressmeddelande.

Hög kalvpredation

Även om älgarna verkar må bra och har gott om föda i brandområdena, avslöjar forskningen att det höga rovdjurstrycket, främst från brunbjörn, påverkar överlevnaden av årskalvar. Endast 30 procent av årskalvarna överlevde fram till jaktstarten, vilket är betydligt lägre än tidigare studier i områden utan rovdjurspåverkan.

– Vid en björnattack ser vi att älgkon först springer rakt ut från platsen, ibland flera kilometer bort. Efter en stund springer hon tillbaka för att se om kalven är vid liv. Hon söker sig då till platsen där hon senast hade kontakt med kalven eller kalvarna och återvänder flera gånger för att se om någon överlevt. Vi har också sett tydliga spår där en del kor försökt försvara kalven eller kalvarna, säger Fredrik Stenbacka, forskningsingenjör vid SLU.

Älgarnas rörelsemönster

Forskarna har genom GPS-sändarna också kunnat studera älgarnas vandringsmönster och upptäckt att vandringsälgarna följer gamla vandringsvägar, inklusive historiska fångstgropssystem. Dessa fynd ger insikter inte bara om dagens älgpopulation utan avslöjar även hur älgarna har rört sig genom området under tusentals år.

– Vandringsälgarnas förflyttningar korsar ibland nuvarande gränsdragningar mellan olika älgförvaltningsområden, till exempel Ljusdal-Ramsjös älgförvaltningsområde och Bergs älgförvaltningsområde. För älgförvaltningen kan detta medföra ett behov av att se över nuvarande gränsdragningar i denna del av studieområdet, för att ha en bra samordnad förvaltning av områdets älgstam, säger Wiebke Neumann.

Studiens mål sträcker sig bortom att bara observera ekosystemförändringar efter bränder och rovdjurspåverkan. Forskarna hoppas att resultaten kommer att fungera som vägledning för älgförvaltningen i området, särskilt med tanke på den starka rovdjurspåverkan. Projektet är planerat att pågå fram till 2026, och forskarna ser fram emot att fortsätta utforska de komplexa sambanden mellan bränder, rovdjur och älgpopulationen.