Här kommer en summering av den gångna säsongens älgjakt, med resultat och utvärderingar hur jakten har påverkat älgstammen i länet. Med fokus på avskjutningsmål och älgobservationer ges en överblick över årets jakt och dess konsekvenser för både älgpopulationen och samhället.

– I år har 2597 älgar fällts i länet, det lägsta antalet sedan 70-talet, säger Hanne Kringstad jaktvårdskonsulent Jägareförbundet Gävleborg.

Den observerade låga avskjutningen under säsongen kan i stor utsträckning härledas till en medveten strategi att minska älgstammens omfattning över flera år. Detta åtgärdas för att begränsa betesskadorna i skogsmiljön. Älgar, som främst lever av tall under vintermånaderna när tillgången till andra födoämnen är begränsad, har visat sig vara en påverkande faktor för skogens produktion.

– Det som dock har hänt de senaste åren är att man kunnat forska på hur väl betesskador och älgtäthet korrelerar och där visar forskning att sambanden inte är glasklara, det är helt enkelt inte så enkelt att två älgar äter dubbelt så mycket, säger Hanne. Det som påverkar betesskadorna i större utsträckning än älgtätheten är hur mycket mat som finns, till exempel antalet tallplantor inom ett område.

 

Konsekvenser för livsmedelsproduktionen

Den minskade avskjutningen av älgar har en direkt inverkan på livsmedelsproduktionen i regionen. Till exempel genererade älgavskjutningen 2018 ungefär tio portioner älgkött per invånare i Gävleborg, medan denna siffra sjunkit till endast fyra portioner år 2023. Denna nedgång signalerar en betydande förändring i tillgången på lokalt förädlade livsmedel.

Älgobservationerna pekar på en ökning av populationen på flera platser i länet. Detta fenomen sammanfaller med förändringar i jaktsättet, där fler vuxna djur sparas och en generellt lägre tilldelning har implementerats. Denna strategi har även resulterat i färre jaktdagar totalt sett.

– En positiv sak vi ser i årets avskjutning är att kalvandelen har ökat, detta behövs för att vi ska ha fler reproducerande djur kvar i skogen efter jakt som kan säkerställa älgjakten kommande säsonger, säger Janne Setterberg, vice ordförande Jägareförbundet Gävleborg.

 

Nytt beräkningssystem

Inför årets jakt har ett nytt beräkningssystem, utvecklat av SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), använts för att fastställa grundläggande parametrar för älgförvaltnings- och älgskötselplaner. Denna metod har resulterat i betydande minskningar av tilldelningen i flera områden, vilket i sin tur påverkat jaktpressen och avskjutningsnivåerna.

– Länsstyrelsen gick in och reviderade planer som byggde på en överskattning av älgstammen, att det nu finns ett verktyg som Länsstyrelsen kan använda för att fastställa trovärdigare planer ser vi som positivt. Jägareförbundet Gävleborg har tidigare uttalat sig om att förvaltningen ska bygga på fakta, något som beräkningssystemet från SLU gör. Alla förvaltningsområden ska spillningsinventera i år, här gäller det att vi jägare bidrar eftersom det resultatet är ett viktigt underlag för beräkningen från SLU och i älgförvaltningen, säger Janne.

 

För att se statistik:

Avskjutning: www.älgdata.se

Älgobs och dödlighet: www.viltdata.se