Dovhjortens jaktvärde är högre än vad den orsakar i bortfall för betesskador

dovhjort

Viltbete på jordbruksgrödor kan vara mycket kostsamt för lantbruket. En ny studie från SLU visar att skördeförluster på upp till 25 procent är sannolikt inte ovanliga. Trots detta kan stora viltstammar vara positiva för en del gårdars ekonomi. Intäkterna från kommersiell jakt kan nämligen överstiga kostnaden för betesskador. Sätter man stängsel runt åkrarna kan vinsten bli ännu större. Ett sådant mångbruk gynnar dessutom den biologiska mångfalden.

I Sveriges mellanbygder, med omväxlande skogs- och jordbruksmark, finns förutsättningar att dra nytta av fler ekosystemtjänster än i de högspecialiserade slättbygderna. I mellanbygderna samsas inte bara skogsbruk och jordbruk utan på senare tid också allt oftare viltbruk med jakt, gårdsbutik och turism. Men ett sådant mångbruk kan skapa konflikter.

Dovhjorten, som blir allt vanligare i Sverige, och förra året sköts det mer än 40 000 djur i landet. Dovhjorten är oftast inget större problem för skogsbruket, men de betar på åkrarna och kan minska skörden betydligt. Men dovhjorten kan på vissa gårdar också ge intäkter från kommersiell jakt. Stora vilda växtätare är dessutom positiva för den biologiska mångfalden via deras olika aktiviteter och den påverkan som följer av såväl bete, tramp och gödsling.

Betesskadornas kostnader uppgick till 3910 kr/ha för vete och 1585 kr/ha för havre, vilket i denna studie motsvarade en total kostnad på 865 kr per dovhjort. Samtidigt hade varje dovhjort ett beräknat värde på cirka 1000 kr som jaktbart vilt.

Dovhjortens jaktvärde kompenserade alltså för betesskadorna. Vinsten skulle kunna förbättras ytterligare i detta exempel om grödorna skyddas mot bete med stängsel, liksom man förr stängslade in åkrarna för att skydda dem mot tamdjuren – något som alla stengärdsgårdar vittnar om.

Källa: mynewsdesk.com

ANNONS