Mattias Karlsson (M) samt Kjell-Arne Ottosson (KD) har till Jordbruksministern Jennie Nilsson ställt frågor rörande de förändrade jakttiderna på ripjakten. Svarsdag på dessa två Interpellationer är 2021-06-18

Markus Karlsson skriver i sin Interpellation
”Det var tidigare tillåtet att jaga ripa ovanför lappmarksgränsen fram till den 15 mars i Norrbotten och Västerbotten och till den sista februari i Jämtland. Regeringens beslut innebär att jakten tar slut den 15 februari i alla tre länen.
Alla som bor i norra Sverige vet att fram till 15 februari är förhållandena så dåliga att det i praktiken är omöjligt att jaga på fjället och att detta i praktiken innebär att vinterjakten på ripa kommer att försvinna.
Indirekt påverkas även inledningen på ripjakten, då älgjakts-premiären brukar resultera i att marker där ripjakt bedrivs avlyses. Med den nya fasta jaktstarten på älg den första september kommer fågeljägare potentiellt sett att tappa upp till en veckas jakt på ripa under den första delen av jakttiden.
Regeringens egen expertmyndighet, Naturvårdsverket, som vid behov ska föreslå ändringar av jakttider till regeringen, kom fram till att det inte fanns några anledningar att ändra jaktslutsdatum för ripor.
Naturvårdsverkets skriver i sitt förslag på jakttider:
”Ripor är anpassade till ett hårt vinterklimat och har möjlighet att söka sig till nya platser om förhållanden visar sig för kärva, till exempel om födotillgången är begränsad. Naturvårdsverket finner baserat på ovanstående inte att det finns några sådana hinder för att jaga dal- och fjällripa fram till den 15 mars över ripornas hela utbredningsområde.”
Slutligen visar forskningen tydligt att det inte finns biologiska skäl att korta jakten”.
Mot bakgrund av detta vill Markus Karlsson, M, fråga statsrådet Jennie Nilsson:
Vilken analys ligger till grund för att statsrådet gör en annan bedömning än Naturvårdsverket i fråga om slutdatum för ripjakt?

Även Kjell-Arne Ottosson tar i sin Interpellation upp att ”enligt Naturvårdsverket finns inga biologiska skäl för att förkorta jakttiden och att denna uppfattning bygger på ledande och samlad forskning”.
Med anledning av det ställde Kjell-Arne Ottosson en skriftlig fråga (2020/21:2808) till landsbygdsminister Jennie Nilsson med följande lydelse:
”Då skälen som ligger bakom detta beslut inte har presenterats vill jag här fråga statsrådet Jennie Nilsson: På vilken grund och med vilket faktaunderlag har beslutet att korta vinterjakten på ripa fattats?”
Svaret som kom innehöll ytterst lite av de konkreta skäl Kjell-Arne Ottosson efterfrågade. Han ställde därför samma fråga under frågestunden i kammaren den 20 maj. Vid det tillfället svarade statsrådet att det varit en avvägning mellan ripornas biologiska förutsättningar och olika intressegruppers önskemål.

Kjell-Arne Ottosson ställer i sin Interpellation följande frågor till statsrådet Jennie Nilsson.

1. Utifrån vilka fakta, vilken empiri och vilken forskning har statsrådet baserat sitt ställningstagande att vinterjakten på ripa påverkar ripstammens biologiska förutsättningar negativt?
2. Har statsrådet gjort ställningstagandet att den gedigna forskning som påvisar att jaktens inverkan på stammarna inte anses negativ spelar mindre roll än olika intressegruppers önskemål?
3. Har statsrådet gjort ställningstagandet att Naturvårdsverkets bedömning spelar mindre roll än olika intressegruppers önskemål?