GRENSEVILT publicerar studie på gränsöverskridande flerartsförvaltning

Vargar vid slaktrester från älgjakten, foto med viltkamera, SLU

Sverige och Norge har en gemensam gräns på över 1600 km. Projektet GRENSEVILT har under fyra år arbetat för att ta fram kunskap för en förbättrad, gränsöverskridande flerartsförvaltning där förutom älg även varg och järv har ingått.

GRENSEVILT har försett älgar med GPS-sändare för att kartlägga deras vandringar. Märkningarna gjordes i norra Värmland och Dalarna, samt angränsande områden i Norge. Mer än hälften av de GPS-försedda älgarna använde olika vinter- och sommarområden och bara en tredjedel använde samma område vinter och sommar.

I de snöfattiga områden som älgarna samlas i vintertid ökar betestryck på tall i ungskog. En älgbetesinventering utförd med både norska och svenska metoder gav motsägelsefulla resultat då de två metoderna mäter olika saker och har olika tröskelvärden: Den norska metoden visade att betestrycket var litet. Den svenska metoden visade på ett skogsbruk i allvarlig kris. Det gör att den gemensamma älgstammen i gränsregionen förvaltas olika i de två länderna.
– I Norge vill man spara djur för att öka älgstammen och i Sverige finns planer på en fortsatt minskning av älgstammen. Eftersom älgar vandrar mellan Sverige och Norge påverkar grannlandets skötsel av älgstammen i en oönskad riktning, både i Sverige och Norge, säger Barbara Zimmermann vid Høgskolen i Innlandet.

I GRENSEVILT ingick också en förnyad studie om vargens uttag av älg. Den visade att de studerade vargflockarna tog färre älgar än vad som setts i tidigare studier.
– Eftersom vargreviren har blivit mindre och ligger närmare varandra än tidigare är vargens totala uttag av älgpopulationen fortfarande jämförbart med de tidigare studierna. Men vi såg också att vargarna tog en större andel vuxna djur och en mindre andel kalv än det som tidigare studier har dokumenterat. Det skulle däremot kunna öka vargens inverkan på älgarnas populationstillväxt, säger Håkan Sand.

I svenska och norska älgjaktområden regleras älgjakten till viss del efter förekomsten av varg.
– Men det är inte bara vargförekomst som förklarar varför vissa områden har högt eller lågt jaktuttag, säger Camilla Wikenros. Till exempel påverkar tätheten av björn och andelen ungskog i jaktområdet också jaktuttaget av älg.

Läs mer om rapporten på slu.se

ANNONS