I onsdags skulle Per Kareliusson tillsammans med en kamrat ut med den unga hamiltonstövartiken Rismossens Selma i trakterna av Sunne. Selma som bara är sju månader hade fått upp hare och driver kraftfullt. Per och hans kamrat befinner sig cirka 300 meter ifrån där Selma driver och de märker plötsligt att drevskallet ändrar karaktär och att även Selma blir helt stilla på pejlen. Samtidigt hör man att hon både skallar och skriker om vartannat och Per och kamraten förstår att något allvarligt har hänt Selma.

– Första tanken var väl att hon kanske hade fastnat med halsbandet i någon kvist. Och i och med att hon bara är sju månader så känner jag ju inte riktigt själv till hur hennes drevskall låter. Men vi förstod att det var något som var fel och att vi därför måste försöka ta oss till tiken så fort som möjligt, berättar Per för Allt om Jakt och Vapen.

Besvärligt underlag med gammal snö i kombination med skare gjorde att det var svårt att komma fram till Selma. Väl framme hos henne ser det mer ut som en slaktplats med blod överallt. Den unga tiken lever och sitter upp men fortsätter att skrika och skalla av rädsla och chock även när Per är framme hos henne. Efter en stund lugnar hon ner sig då Per till slut lyckas få kontakt med henne. Däremot vägrar hon att ställa sig upp så Per ser ingen annan möjlighet än att försöka bära henne därifrån medan kamraten tar sig tillbaka ner på vägen för att hämta bilen så att han kan möta upp Per och Selma så fort som möjligt.

På grund av det krävande underlaget har Per svårt att orka bära henne hela vägen tillbaka men kommer till slut fram till vägen där bilen väntar för en direkt transport till närmast veterinär.

Väl framme hos veterinär konstateras att Selma har fått bitskador på rygg, lår och under buken men att bettet vid buken inte hade tagit så djupt att det punkterat bukhålan.

Personal från Länsstyrelsen i Värmland har kunnat fastställa att det var varg som attackerat Selma. Pers kamrat och personalen från länsstyrelsen kunde följa spåren efter 3 vargar som kommit in i området efter det att Selma hade släppts. Per hade innan släppet åkt runt i området där Selma skulle släppas för att försäkra sig om att det inte skulle finnas några vargar i närheten och eftersom det var spårsnö hade spåren efter eventuella vargar också varit lätta att upptäcka. Så Per kände sig trygg när Selma släpptes.

Länsstyrelsen har kunnat säkra DNA efter vargarna och det man kunde konstatera var att det var en tik med sin fjolårsvalp samt en invandrad varghane från ett revir som inte kunnat säkrats, då DNA analysen inte är klar. Men tack vare goda spårförhållande har man kunnat se att flocken kommit in i området och upp på ett berg i en rak riktning men då de hört hunden har de svängt om i nittio grader och i stället styrt rakt mot den drivande hunden. Tik och fjolårsvalp har stannat medan däremot hanvargen har satt in en kraftfull attack som direkt riktar sig mot Selma.

På frågan om hur Selma mår idag berättar Per
– Det är ju tredje dagen idag efter att det hände. Hon har svårt att ta sig upp och är väldigt låg idag. Hon har både öppna sår och sår där det sitter dränageslangar. Men som det ser ut så har hon inte fått några allvarligare bukskador och det ser även ut som hon har klarat sig från ryggskador. Jag tror och hoppas att hon kommer att kunna bli helt återställd, avslutar Per.

Allt om Jakt och Vapen önskar Rismossens Selma en god och snabb återhämtning.