Vid månadsskiftet mars-april startar årets älgbetesinventering (Äbin), en av Sveriges största skogliga undersökningar. Syftet är att kartlägga skador orsakade av vilda hjortdjur och därigenom skapa ett bättre underlag för förvaltningen av älgstammen.
Under inventeringen kommer cirka 12 000 skogsbestånd, med en höjd mellan 1 och 4 meter, att undersökas. Totalt beräknas omkring 50 000 provytor att inventeras. Studien syftar till att mäta i vilken omfattning älg, kronvilt, dovhjort och rådjur påverkar ungskogar genom sitt bete. De insamlade uppgifterna används sedan för att ge en tydligare bild av betesskador och deras konsekvenser, vilket i sin tur blir en viktig faktor i beslutsprocessen för älgförvaltningen.
Skogsstyrelsen beskriver i sitt pressmeddelande:
Vilda hjortdjur har ett stort värde för friluftsliv, jakt och turism. Samtidigt orsakar de betydande skador inom jord- och skogsbruk samt i trafiken. Deras bete påverkar både volymtillväxt och virkeskvalitet i den framtida skogen. Ett högt betestryck kan försvåra etableringen av vissa trädslag, vilket i sin tur kan påverka den biologisk mångfalden negativt. Dessutom kan ett högt betestryck minska skogens möjligheter till att binda kol.
Kvalitetssäkring och tillgång till data
För att säkerställa att uppföljningen sker på ett systematiskt och tillförlitligt sätt genomgår hela Äbin-processen en årlig granskning. Metoderna är väl etablerade och baserade på statistiska principer. Resultaten från den senaste inventeringen finns tillgängliga på Skogsstyrelsens hemsida, där även detaljerade instruktioner om inventeringsmetodiken presenteras.
