Under helgen den 4 – 5 juni höll Jägarförbundet sin årliga årsstämma. Årets årsstämma hölls i Kalmar där Peter Eriksson fick fortsatt förtroende som förbundsordförande i ytterligare ett år. Vid sitt inledningsanförande tog Peter Eriksson upp fjolårets förbundsstämma och benämnde det som ett lågvattenmärke där jaktmotståndare jublade och politiker reagerade, då förbundet i mångas ögon framstod som skadeskjutet.

– För att komma vidare gör förbundsstyrelsen vad den kan, men alla länsföreningar har också ett stort ansvar för att såren ska läka, menade Peter Eriksson.

Peter Eriksson tog bland annat upp att fjolåret hade varit ett år där stora och viktiga frågor hade hanterats och även fortsättningsvis kommer att behöva hanteras som fjälljakten, vargförekomsten och älgförvaltningen och att förbundet behöver fortsätta arbeta för att få till en ändring med ett långsiktigt och förutsägbart uppdrag från staten kring det allmänna uppdraget.

Årsstämman beslutade att medlemsavgifterna skulle vara fortsatt oförändrade till och med medlemsåret 2023 – 2024 vilket innebär att medlemsavgifterna varit oförändrade i 10 år. De aktuella medlemsavgifterna är 600 kr för ordinarie medlemskap inklusive Svensk Jakt, 300 kr för ett ungdomsmedlemskap och för övriga medlemskategorier.

Bland motionerna var vargfrågan några av de motioner som avhandlades. Bland annat föreslog Erik Eriksson, Jägareförbundet Sunne, att framtida licensjakt på varg ska omfatta flera revir och ske i kombination med jakt på ett angivet antal vargar som får fällas fritt inom länens gränser. Ett av syftena med det skulle även innebära en ökad skrämseleffekten av jakten. Fler vargar kommer då i kontakt med jakt och genom det lär sig att undvika både människor och hundar. Jägareförbundet Värmland hade ställt sig bakom motionen, vilken också bifölls av förbundsstämman.

En av motionerna var att det skulle inrättas ett riksmästerskap i eftersök som skulle arrangeras på Öster Malma. Förbundsstyrelsen yrkade avslag på motionen med hänvisning att det tidigare hade varit svårt att få deltagare från hela landet och att det krävdes betydande arbetsinsatser för att få till ett mästerskap i eftersök. Men årsstämman biföll motionerna som kom från Jägarförbundets länsföreningar i Västmanland, Uppsala län, Södermanland och Dalarna. Motionärerna motiverade sitt förslag med att tävling och mästerskap är ett utmärkt sätt att stimulera intresset för att utveckla och höja nivån på eftersöksekipagen.

Årsstämman gav förbundsstyrelsen i uppdrag att arbeta för en regeländring där fysiska besök vid sin levandefångstfälla skulle kunna ersättas med den teknik som idag finns tillgänglig då man med ett knapptryck på mobilen kan kontrollera fällan oftare.

Vid årsstämman beslutades det att även utreda Jägarförbundets utbildning av hundinstruktörer och hur den ska bedrivas på bästa sätt, genom att Jägareförbundet ska utveckla och implementera ett eget material och utbildningssystem avseende hundträning och hundinstruktörer.

Även ett antal motioner kring älgen kom att behandlas under stämman. Bland annat beslutades det att förbundsstyrelsen fick i uppdrag att initiera ett arbete för att se över nuvarande förvaltningsmodell och ta fram förslag till förbättringar. Förbundsstyrelsen fick bland annat i uppdrag att fortsatt följa, utvärdera och förfina SLU:s modell när det gäller älginventering samt att förbundsstyrelsen fick i uppdrag att ”tydligt verka för en förenklad planmall för älgskötselområdena, som blir mer relevant och lösningsorienterad vad gäller betestryck, skador och foderskapande åtgärder för det aktuella området”

De 49 ombuden på årsstämman enades även om ett uttalande under rubriken ”Bevara jaktens roll som kulturarv”.
”Jakten är en viktig kulturgärning som har anor från jägarfolkens tid. I Sverige har jakt, viltvård och viltförvaltning en stark folklig förankring, bedrivs av alla samhällsklasser, har en stor betydelse för många människor och för alla gröna näringar.
Det finns idag flera olika trender och skeenden som starkt hotar möjligheterna till jakt. Detta utmanar den svenska viltförvaltningsmodellen.
Vargstammens utveckling gör det svårt eller omöjligt att bedriva jakt och bevara det immateriella kulturarvet som rör jakten med lös hund. Även Renmarkskommitténs arbete kan leda till att man kraftigt begränsar möjligheten till jakt för alla boende i Sverige.
EU-kommissionen har därtill lagt förslag om strikt skydd av natur där jakt skulle förbjudas.
Kunskapen om jaktens positiva effekter för människor, samhälle och biologisk mångfald behöver öka hos myndigheter, politiker och i EU.
Vi kräver därför att alla politiska partier och dess företrädare på ett mycket tydligare sätt, bevakar, står upp för och säkerställer att kulturarvet och möjligheterna till jakt inte försämras.
Sverige har troligen världens högsta acceptans för jakt – 88 procent enligt en ny SIFO-undersökning. Den extremt höga siffran förklaras av att jakten och viltvård utförs med hög etik och utifrån att viltet ska ha goda livsförutsättningar.
En enig förbundsstämma vill därför att de politiska nivåerna i större utsträckning måste öka sin kunskap om jaktens positiva värden till samhället och naturen – och därmed inse behovet av att bevara jaktens roll som kulturarv.”

Mer information från årsstämman hittar man på Svensk Jakt