LRF ser mycket positivt på miljöministerns besked att man skyndsamt kommer att göra förändringar i artskyddsförordningen. Detta för att förhindra att vanliga enskilda fåglar stoppar avverkningar. Efter Skogsstyrelsens besked den 10 februari svävar landets skogsägare i total ovisshet om vad som gäller.

– Det är ett välkommet besked. Regeringen har förstått vilka enorma konsekvenser nuvarande situation får, inte bara för skogsbruket utan för all verksamhet i samhället. Det gäller inte minst i omställningen mot ett hållbarare Sverige, säger Paul Christensson ordförande i LRF Skogsägarna.

– Det är viktigt att regeringen samtidigt gör förändringar för att enskilda skogsägare inte ska stoppas av relativt vanliga arter som Sverige själva fridlyst för att förhindra att de plockas. Det gäller exempelvis blomman knärot som finns på miljontals platser i Sverige och som idag förhindrar skogsbruk i skogar som brukats i generationer, säger Paul Christensson.

– En annan viktig förändring som behövs istället för att stoppa skogsbruk, är att staten tecknar naturvårdsavtal med markägare, bildar ett naturreservat eller biotopskydd och därmed betalar ut ersättning för marken. Men här behövs också nya flexiblare skyddsformer. Som det fungerar idag skulle vi få hundratals eller tusentals domstolsprocesser där skogsägare tvingas stämma staten för att få ut sin lagstadgade ersättning, säger Paul Christensson.

Annika Strandhäll lyfter även att man kommer att föreslå förändringar i miljöbalken. Även om det ännu inte är klart i vilka avseenden miljöbalken ska ändras välkomnar LRF även att detta lyfts. LRF ser exempelvis behov av flexiblare skyddsformer som är bättre anpassade för artskyddet och förtydliganden av ersättningsfrågan.

– Det behöver även klargöras att utredningsansvaret ligger på staten om markägare ska stoppas från att fortsätta med sitt jord- och skogsbruk, avslutar Paul Christensson ordförande i LRF Skogsägarna.