Vid Högskolan i Gävle har Lars Hillström, lektor i biologi och Petter Hillborg, biolog, följt älgstammen i Ockelbo älgskötselområde och i brandområdet i Hälsingland. För att kunna studera älgstammen i de två områdena har man satt upp ett antal viltkameror och genom dessa har de två forskarna sett att när det är dags för älgjakt lämnar älgarna de aktuella jaktområdena under september-oktober och november-december, två perioder när älgjakten är som mest intensiv, för att sedan vandra tillbaka.

Enligt Petter Hillborg kan en av förklaringarna vara att det handlar om stress hos älgen, något även andra studier visar, när närvaron av människor och hundar i skogen ökar under älgjaktsperioderna.

– Älgarna har alltid varit utsatta för rovdjur och försökt undvika dem, så när människan kommer in i skogen med sina vapen tänker de att de skall få skydd om de går nära stugor och hus eller ut på en holme omgiven av vatten. På många håll rapporteras det: ”Oj, nu har vi älgar runt huset här”, säger Lars Hillström.

För forskarna är detta inget konstigt utan de ser det mer som en följd av en naturlig evolutionär process. De som överlever och deras beteende kommer i sin tur ge effekt på kommande population.

– De som överlever jakten, deras gener, kommer att ju föras vidare och den som är smart nog att göra det i flera år kommer med ännu större sannolikhet att föra sina gener vidare, säger Petter Hillborg.

Annan strategi i framtiden
Med teorin kring hur de evolutionära processerna påverkar förhållandet mellan rovdjur och bytesdjur kan det innebära att man måste tänka om kring strategierna när det är dags för älgjakt. Idag sitter de flesta älgjägarna på pass och för många innebär det att man inte kommer att se någon älg, då älgen istället väljer att trycka runt gårdar och hus under den tid som jakten pågår.

– Över årtusendena i kampen mellan bytesdjur och rovdjur har rovdjuret hela tiden fått anpassa sig till bytet, som i sin tur har försökt undvika det. Så om jägaren använder samma strategi i hundratals år, ja då kommer det att gå sämre och sämre – det handlar om evolution, säger Petter Hillborg.

Studier har visat att den största rädslan hos älgen kom från människa och skällande hund. Forskarna menar att om man istället sprider ut jakten över 5–6 veckor och att kanske dra ut på jakten med fler enskilda dagar, där dag ett kanske har bättre förutsättning än dag två, så stressas inte älgen på samma sätt som när jakten intensivt koncentreras till en eller två veckor.

Klimatförändringar kan förändra den framtida älgstammen
Båda forskarna tror även att älgstammen i framtiden negativt kommer att påverkas av klimatförändringarna med bland annat högre temperaturer. Men även genom en ökad konkurrens kring fodertillgången från annat klövvilt då både rådjur och kronvilt spridit sig över landet.

– Det blir konkurrens om födan, lägre nativitet och mindre chans att överleva för kalvarna. Egentligen borde man skjuta fler rådjur för att minska konkurrensen, säger Lars Hillström.