En samordnad förvaltning av mellanskarv stod på tapeten när myndigheter och forskare från de nordiska länderna träffades virtuellt i mitten på februari. På mötets diskuterades tolkningen av EU:s fågeldirektiv, tillämpning av undantagstillstånd och eventuella lärdomar från den europeiska plattformen för förvaltningen av gäss.

Det finns skillnader i hur Danmark, Sverige, Finland och Åland tolkar EU:s fågeldirektiv och hur de tillämpar möjligheterna att bevilja undantagstillstånd. Därtill har Norge ett eget nationellt ramverk för skarvförvaltning. 

– Det är en stor utmaning för EU-länderna är att förvalta skarven så att fiskbestånd och fiske skyddas samtidigt som kraven i fågeldirektivet och habitatdirektivet uppfylls, säger Per Risberg, handläggare vid Naturvårdsverket i Sverige. 

Trots olikheter i förvaltning diskuterades möjligheter till samarbete, både inom förvaltning och forskning kring uppföljning av olika sorters åtgärder. De problem och konflikter som skarven orsakar är de samma i länderna och i en viss utsträckning är det även fråga om samma fåglar som flyttar mellan länderna. 

– Skarven är en mycket rörlig art och expert på att fiska i olika slags vatten, från havsområden till små rinnande bäckar. I Danmark där vi förvaltat mellanskarv sedan den första förvaltningsplanen år 1992, riskerar vi nu att förlora vissa fiskbestånd i åar och älvar, såsom harr och bäcköring, om vi inte igenom gränsöverskridande samarbete gemensamt förvaltar arten, fortsätter forskare Niels Jepsen vid Danmarks Tekniska universitet.

Mötet var det andra nordiska mötet inom Österbottens Fiskarförbunds projekt finansierat av Nordiska ministerrådet med syfte att få i gång samarbete och kunskapsutbyte mellan förvaltande myndigheter och forskare i de nordiska länderna Norge, Sverige, Finland och Danmark. 

– Ett starkt samarbete behövs för att dela information om fungerande förvaltningsåtgärder för att minska skarvens skador. På så sätt kan förvaltningen utvecklas snabbare i länderna. Samarbetet borde på långsikt omfatta hela Östersjön, anser Marina Nyqvist, verksamhetsledare vid Österbottens Fiskarförbund.

Det finns ett starkt intresse från både förvaltning och forskning för att utveckla det nordiska samarbetet. Vid kommande möten kommer fokus att ligga på att planera vilka steg som behöver tas för att nå en gemensam skarvförvaltning. Förhoppningen är nu att hitta verktyg för en långsiktig samverkan, detta skriver Österbottens Fiskarförbund i ett pressmeddelande.