SCB har jämfört statistik mellan 2014, då den senaste undersökning gjordes, och 2020 vilket visar att viltskador på spannmål har fördubblats. Skillnaden mellan de två undersökningarna visar att 2014 förstördes ca 88 000 ton spannmål till skillnad mot 2020 då ca 165 000 ton spannmål blev förstördes på grund av vilt.

Vildsvinet är det djurslag som orsakar störst skada i nästan alla lantbruksgrödor. Totalt förstördes 85 400 ton spannmål av vildsvin 2020, vilket motsvarar 1,4 procent av skörden. Även det är en fördubbling jämfört med 2014. Vildsvin stod för merparten av viltskadorna i alla grödor utom vårraps, där dovhjortar förstörde mest av skörden. I höstrapsen var det förutom vildsvinen även älg, kron- och dovhjort samt gäss och sångsvanar som orsakade stora skador.

Många lantbrukare har också slutat odla grödor som vildsvinen tycker om. Mer än en tredjedel av lantbrukarna anger att viltet påverkar deras val av gröda.

Viltskador förekom på 17 procent av spannmålsarealen under 2020. Störst var andelen i Götalands skogsbygder där 27 procent av spannmålsarealen hade viltskador. Mat- och stärkelsepotatis hade viltskador på 15 respektive 28 procent av landets totala arealer. Av slåttervallen, som är Sveriges arealmässigt största gröda, hade 139 000 hektar eller 17 procent av arealen någon form av viltskada. Uppgifter om viltskador samlades in för vildsvin, älg, kronhjort, dovhjort, rådjur, tranor, gäss, svanar, duvor, kråkfåglar, grävling, sork, björn och annat vilt.

För landet som helhet var skördebortfallet på grund av viltskador mellan 1,2 och 6,7 procent av den totala skörden per gröda. Variationerna var stora både geografiskt och mellan grödor. Många lantbrukare hade inga viltskador alls medan 2 procent av odlarna rapporterar att mer än halva spannmålsskörden blivit förstörd av vilt. När det gäller ärter hade 11 procent av odlarna viltskador som var mellan 20 och 100 procent av totalskörden.

Ett län med särskilt stora viltskador var Södermanlands län. Där var skördebortfallet för slåttervall 22 procent, ärter 32 procent, höstraps 10 procent och spannmål 8 procent.

Av de lantbrukare som odlar spannmål, trindsäd eller oljeväxter hade 54 procent viltskador i en eller flera grödor. Bland odlarna av mat- och stärkelsepotatis hade 26 respektive 39 procent viltskador medan motsvarande siffra för odlare av slåttervall var 30 procent.

Mer än en tredjedel av lantbrukarna anger att förekomsten av vilt påverkar deras val av grödor. Förekomst av vildsvin har störst påverkan på vad som går att odla. Ärter och havre är grödor som många avstår från att odla helt, men även vete och höstraps kan vara svårt att odla på många platser.

Många lantbrukare lägger ner stora resurser på att skydda grödorna mot viltskador. Det kan handla om att sätta elstängsel runt grödorna, jobba med skrämselanordningar, gaskanoner, egna jaktinsatser, bekosta andra jägare, lägga fält nära skogskanterna i träda, senarelagd sådd, med mera. Utan dessa åtgärder hade viltskadorna varit betydligt större