Olaglig älgjaktsförsäljning i jämtländska fjällvärlden

Älgjakt i Kiruna med jämthund
Foto: Arkivbild. Bilden har inget med artikeln att göra.

Tidningen Affärsvärlden har idag en låst artikel kring olaglig älgjaktsförsäljning som förekommer i den jämtländska fjällvärlden.

I artikeln redogör man hur en medlem från Tåssåsens sameby, som samtidigt bedriver ett turistföretag, i september 2020 via mejl svarar några älgjägare från södra Sverige som ställt en offertförfrågan till samebyn på hur mycket en tre dagars älgjakt kostar med avskjutning och att de gärna vill skjuta tjur. Jägarna blir då erbjudna ett jaktpaket på statens marker om totalt 60 000 kr inklusive moms.

”Septemberjakten i år är tyvärr fullt. Oktober finns kvar. Dock i slutet av den perioden. Jag vet inte när snön kommer så jag skulle hellre rekommendera er att komma till oss nästa år. Ett sådant arrangemang kostar med helpension från 8000 kr/person och dygn exkl. moms”.

Problemet är att det är förbjudet att sälja älgjakt på statens marker enligt länsstyrelsen i Jämtland samtidigt som det marknadsförs ”exklusiva jaktpaket för älgjägare”. Trots förbudet är länsstyrelsen medveten om att älgjaktspaket säljs för dyra pengar.
Länsstyrelsens enhetschef Bitti Jonasson säger till tidningen Affärsvärlden,
-De säljer inte älgjakten. Utan de säljer det som är runt omkring.

Med det menar länsstyrelsen att samebyn säljer mat, husrum och guidning.

Enligt nuvarande rennäringslag så får en medlem i en sameby jaga och fiska på utmark inom de delar av byns betesområde som hör till renbetesfjällen eller lappmarkerna, när renskötsel är tillåten där. Vilket innebär att samebymedlemmar redan har en exklusiv rätt att jaga älg på statens marker. Samtidigt så ger länsstyrelsen i Jämtland ut något som kallas jaktgästbevis som en medlem i samebyn kan lösa ut för 500 kronor styck.

ANNONS

Länsstyrelsen i Jämtland menar att det inte förekommer olagligheter kring upplåtelsen av älgjakten då de utfärdar jakträttsbevis och att jakträttsbevisen är personliga vilket länsstyrelsen menar skulle innebära svårigheter att missbruka dem. Skulle någon medlem från en sameby sälja jakträttsbevis till jaktturister för tusentals kronor så skulle det med andra ord vara ett rent brott mot rennäringslagen.

Affärsvärlden ställde en fråga till den samebymedlem som bedriver turistverksamhet i Tåssåsen kring den älgjaktsverksamhet som personen marknadsförde som exklusiv älgjakt via sin hemsida där det tydligt framgick att;
”Varje höst erbjuder vi exklusiva jaktpaket för älgjägare. Paketet omfattar boende med helpension, jaktkort samt erfaren guide med löshund. Jakten sker både på fjäll och i skog i orörd terräng (…)”. Efter att Affärsvärlden ställt frågan, så togs jaktpaketserbjudandet bort från turistföretagets hemsida.

Tidningen har varit i kontakt med småviltsjägare i Jämtland som menar att länsstyrelsen argumentation att det bara säljs husrum, mat och guidning men inte älgjakt är rent ”skitsnack”.

Problemet för småviltsjägarna i Jämtland har istället blivit att marker med kort varsel blir avlysta med hänvisning till att det påverkar renskötseln men det kan också innebära att områden stängs för att samebyarnas älgjakt inte ska störas och att även samebyarnas älgjaktsgäster på så sätt får andra möjligheter att jaga ifred.

De 11 samebyarna som finns i Jämtland förfogar totalt över 1,1 miljoner hektar och det är totalt 120 personer som är registrerade som renskötande samer och samtidigt har det som sitt heltidsarbete. Det är även dessa 120 personer som sätter förutsättningarna för vad som får jagas och var det får jagas och det verkställs genom länsstyrelsen som är den myndighet som fattar beslut om jakt får bedrivas eller inte.

Under jaktsäsongen 2020 och 2021 avlystes stora områden för småviltsjägarna under september och oktober av olika anledningar, det kunde vara älgjakt, förflyttning av renar, betesro, sarvslakt, renskiljning osv. Ofta skedde dessa avlysningar med kort varsel.

Vidare skriver Affärsvärlden ”Enligt rennäringslagen får småviltsjakt på renbetesfjället endast upplåtas om det sker utan avsevärd olägenhet för renskötseln eller besvärande intrång i samebyarnas egen jakt. Men enligt samma lagstiftning ska småviltsjakt upplåtas om motsatsen föreligger. Det vill säga om det inte innebär avsevärd olägenhet eller besvärande intrång.

Jordbruksverket har publicerat föreskrifter för hur dessa upplåtelser och avlysningar ska gå till.
Enligt föreskrifterna får jakträtt inte upplåtas ”för område närmare än 1 000 meter från arbetshage för renskötsel eller slaktplats under tid när anläggningarna används eller område där renar samlas ihop, flyttas eller drivs”.

Jakträtt får inte heller upplåtas ”för område närmare än 500 meter från ansamling av minst 25 renar inom ett område om 100 x 100 meter eller mindre”.

Länsstyrelsen får dock ”i upplåtelsen förbehålla sig rätten att avlysa särskilt område från den upplåtna jakten för att förhindra störningar i renskötseln”.

Här blir det då en tolkningsfråga vad Jordbruksverket menar kring vad som är ett ”särskilt område” och hur stort ett ”särskilt område” kan vara? Och tydligt är att länsstyrelsen i Jämtland tolkar ”särskilt område” som ett mycket stort område.

Tydligt är också att länsstyrelsen i Jämtland tolkar försäljning av exklusiv älgjakt på fjället som försäljning av husrum, mat och guidning och inte ser det som även står skrivet i marknadsföringen av älgjakt i de jämtländska fjällen ”Paketet omfattar boende med helpension, jaktkort samt erfaren guide med löshund”.

Till Affärsvärlden säger kommunpolitikern Carl Savran (C)
-Min uppfattning är att staten – med ett kollektivt dåligt samvete över hur man behandlat samerna historiskt – nu tar en radda suboptimerade beslut. Allt ifrån små beslut som att avlysa småviltsjakten, till att införa en ny lag – konsultationsordningen – som bara riskerar att förvärra situationen. Och allt däremellan. Som kommunalråd är jag väldigt bekymrad över vart vi är på väg.