Rapport från Göteborgs Universitet visar på stor oro och stress bland lantbrukare och jägare i rovdjurstäta områden

Foto: Getty Images

På uppdrag av Naturvårdsverket, Svenska Jägareförbundet samt Lantbrukarnas Riksförbund har forskare vid Göteborgs universitet konstaterat att de som lever i rovdjurstäta områden och då framförallt där vargstammen är stor, känner oro, stress och ekonomisk osäkerhet. I rapporten undersökte man hur lantbrukare och jägare påverkas av att bo och verka i dessa områden. Resultaten visar att många behöver göra omfattande förändringar, samtidigt som majoriteten av de tillfrågade upplever ett bristande förtroende för rovdjursförvaltningen.
I ett pressmeddelande från Göteborgs universitet berättar projektledaren och forskaren Annelie Sjölander–Lindqvist att det är något som verkligen påverkar lantbrukarföretagare och jägare. De lever konstant med den här frågan och gör olika anpassningar för att hantera situationen eftersom ett angrepp kan få stora följder.

I rapporten har forskarna intervjuat lantbrukare och jägare, samt tjänstemän på länsstyrelserna i Örebro, Värmland och Dalarna för att ta reda på hur närheten till varg, lodjur och björn påverkar välbefinnande, stress och oro.
– I vårt arbete med förvaltningsplaner för stora rovdjur är samexistens mellan människor och rovdjur en nyckelfråga. Den här studien är ett värdefullt underlag för oss och visar att vi behöver fortsätta vidta insatser på området för en hållbar rovdjursförvaltning, säger Carl-Johan Lindström, chef för Naturvårdsverkets viltförvaltningsenhet.

Studien visar att människor oroar sig för vad som kan hända anhöriga och tamdjur samt vilka ekonomiska konsekvenser ett rovdjursangrepp kan få. Sju av tio som besvarade telefonenkäten uppgav att de känner oro för sina djur.

Både lantbruksföretagare och jägare som lever nära rovdjur har på olika sätt tvingats anpassa både djurskötsel och jakt, enligt studien. Dessutom får närheten till rovdjur ekonomiska konsekvenser både i form av skadeförebyggande arbete och i samband med angrepp. Ytterligare ett problem är att angrepp också kan stressa tamdjuren under en lång tid. Till exempel kan mjölkproduktion och kalvning hos kor påverkas.

De bidrag och ersättningar som utgår täcker inte alltid de ekonomiska kostnaderna fullt ut när det handlar om att skydda tamboskap och att hantera angrepp, vilket leder till än mer oro och stress.
– För LRF är studien en tydlig, vetenskaplig bekräftelse på vad våra medlemmar under lång tid har berättat om och lidit av, en viktig signal till regering och myndigheter. Ytterligare en realitet som påverkar är oron för djurrättsaktivism som riktas mot både jägare och lantbrukare, som anonyma telefonsamtal eller protestaktioner på gården, säger Palle Borgström, förbundsordförande i Lantbrukarnas Riksförbund.

Den svenska rovdjursförvaltningen ska arbeta för att de stora rovdjuren ska uppnå och bibehålla en gynnsam bevarandestatus, verka för att främja samexistens mellan människor och rovdjur, samt förebygga och begränsa rovdjursangrepp. Men studien visar att det idag finns ett bristande förtroende för rovdjursförvaltningen. Drygt sex av tio som svarade på den frågan valde något av de två lägst rankade alternativen på en femgradig skala.

ANNONS

Forskarna föreslår att rovdjursförvaltningen i större utsträckning bör adressera den oro och ekonomiska otrygghet som lantbruksföretagare och jägare i dag upplever. Det kan handla om att ta fram en sammanställning på åtgärder som använts inom andra förvaltningsområden för att minska otrygghet, konflikter och misstro. De tror också att anonymisering av skyddsjaktsansökningar och ansökningar om bidrag skulle kunna vara ett sätt att adressera problemet med rovdjursaktivister.

Rapporten finns att läsa i sin helhet här Att leva nära stora rovdjur (naturvardsverket.se)

Källa: Göteborgs Universitet