Tusentals skarvar väntas återvända till skärgården för att häcka. Trots försök från myndigheternas sida att kontrollera populationen, visar det sig vara en utmaning. Experter menar att mer drastiska åtgärder behövs för att hantera situationen.
Under mars och april fylls skärgården av skarvar, som etablerar sina kolonier på öarna utanför kusterna. Deras närvaro är inte bara symbolisk; en enda vuxen skarv kan konsumera upp till ett halvt kilo fisk per dag.
Långt från målet
Problemet med skarvarna har varit på tapeten under en längre tid. Deras förmåga att konsumera fisk i stor mängd, ta över öar i stora kolonier och konkurrera ut andra arter har orsakat oro. Denna obalans i ekosystemen har också påverkat fisket i skärgården under flera generationer.
År 2020 formulerade länsstyrelsen en plan för att halvera skarvpopulationen i Stockholms län fram till 2030. Trots detta ambitiösa mål verkar det vara långt ifrån att uppnås, och skarvarna fortsätter att utöka sitt territorium.
En ökad kvot
För att hantera situationen har myndigheterna beviljat en jaktkvot på cirka 2 000 skarvar per år under de senaste åren. Denna säsong har kvoten utökats till 2 900. Fram till mitten av mars förra året hade 1 800 skarvar fällts enligt den utökade kvoten.
Rovfisken blir drabbad
Björn Söderberg, en fiskekonsulent i Stockholm stad, varnar för det växande problemet och pekar på bristen på rovfisk som en av dess huvudorsaker. Detta har till och med resulterat i att den årliga gäddfisketävlingen, Värtan Cup, har fått upphöra. Niklas Sjöberg, en annan fiskekonsult från Länsstyrelsen i Stockholm, betonar att skarven är en av flera faktorer som påverkar fiskbeståndet i Stockholms skärgård och dess konsekvenser sträcker sig över flera generationer av fiskare.
Enligt Niklas behövs effektivare åtgärder.
– Konventionell jakt med hagelgevär kommer aldrig räcka.
Källa: Mitt i Stockholm