I en nyligen publicerad studie från SLU har man kunnat konstatera att skrämselljud kan få klövvilt att hålla sig borta från åkrar och därmed förhindra omfattande betesskador. Forskare från SLU har undersökt hur olika klövvilt reagerar på ljud från rovdjur men även hur de reagerar när de hör människor. I sin studie kan de konstatera att det går att minska skadorna på grödor genom att styra klövviltets beteende och utbredning med inspelade läten från rovdjur och människor.
-I denna studie visar vi att det går att ändra klövvilts beteende, utbredning och deras påverkan på viktiga jordbruksgrödor genom att skrämma dem med ljud, säger Anna Widén, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Studien är gjord i Södermanland på sju olika vetefält där dovhjort, rådjur, vildsvin, älg och kronhjort konkurrerar om födan på samma område. I området har man satt upp ljudanläggningar och viltkameror. För att djuren inte skulle vänja sig vid ljuden blandades de slumpmässigt och spelades bara upp när djuren passerade.
-Vi kan tydligt se att skadorna är betydligt mindre i de områden där skrämselljud har spelats upp, något som tyder på att detta kan vara en effektiv metod för att minska betesskador på grödor under känsliga perioder, säger Anna Widén.
I studien har man använt sig av fyra olika typer av ljud, tre skrämselljud från människa, hund och varg samt ett kontrolljud från fågelarter. Störst effekt på skrämsel hade ljud från människa. Ljud från människa genererade snabbast flykt från området och det var även ljud från människa som gjorde att djuren spenderade minst tid i området där dessa ljud förekom.
-Vi behöver mer kunskap om vilken skala denna typ av skrämselljud har en effekt på, både rumsligt och tidsmässigt. För att inte problemen bara ska flytta nästgårds är det troligtvis också mest framgångsrikt att kombinera denna metod med viltförvaltningsåtgärder på en större landskapsnivå, som foderskapande åtgärder där viltet får äta skyddat, avslut Anna Widén.
Källa: SLU
