Skyddsjakt i Gävleborgs län skapar nya frågeställningar

Foto. Arkiv

 

I måndags kunde flera jakttidningar rapportera om att en skyddsjakt ägt rum på två björnar i Ovanåkers kommun. Den ena björnen hade man lyckats skjuta men den andra björnen friskförklarades efter en längre stunds eftersök.

Tidningen Allt om Jakt och Vapen har varit i kontakt med den person som fått uppdraget av Länsstyrelsen i Gävleborg att avliva de två björnar som under en tid befunnit sig i ett område med ett 10-tal fastigheter, utifrån det obehag de boende upplevt av de närgångna björnarna. Björnarna var två fjolårsungar som med största sannolikhet blivit lämnade i området av björnhonan utifrån att hon sökt sig vidare för att bli omparad.
I söndags fanns de två björnarna ute på en åker betandes och det var möjligt att göra ett avlivningsförsök. Den ena björnen blev kvar på plats medan däremot den andra björnen kom undan. Ett eftersök på björnen påbörjades med en yngre hund som vid tillfället var orutinerad på björn. Efter att spårarbetet med den unga hunden inte gav önskat resultat beslutades att man behövde kalla in mer rutinerade björnhundar och jägare från Dalarna anslöt för att bistå med det fortsatta eftersöksarbetet. Efter ett ca 6,5 timmars eftersök där flertal hundar användes hade man inte återfunnit björnen som man förmodade var påskjuten och björnen blev därefter friskförklarad.

Under intervjun framkom att det var handläggare vid Länsstyrelsen i Gävleborg som fattat beslut om att de två björnarna skulle avlivas. Utifrån tidigare rapportering kring närgångna björnar i Jämtland kunde Allt om Jakt och Vapen konstatera att det uppenbart fanns en skillnad mellan de två olika Länsstyrelsernas sätt att hantera björnar som kommer nära bebyggelse och skapar otrygghet hos de boende i närområdet där björnarna vistas.
I fallet med björnarna i Gävleborg var det en enskild handläggare som fattade beslutet att de två björnarna skulle avlivas och uppdraget utfördes av anställd personal vid Länsstyrelsen. Beslutet var avlivning och inte skyddsjakt.

Allt om Jakt och Vapen kontaktade Länsstyrelsen i Jämtland för att få en redogörelse kring hur de hanterar de olika begreppen skyddsjakt kontra avlivning och hos vem de olika besluten fattas. Länsstyrelsen i Jämtland följer Jaktlagen §9 vilket innebär att ”Om ett vilt orsakar avsevärd skada eller om det kan antas vara farligt för människors säkerhet, får Polismyndigheten låta avliva djuret, om det inte finns någon annan tillfredsställande lösning”. Utifrån den skrivningen är det polisen som tar beslut i Jämtland kring avlivning. Vid polisregion Nord är det Martin Trostemo som är viltsamordnare och han berättar för tidningen att när det kan antas vara en risk för människors säkerhet så är det polisen som fattar beslut hur björnproblematiken ska hanteras. Är det däremot så att björnarna ger sig på bikupor, skadar eller dödar tamboskap är det Länsstyrelsen som tar beslut kring vilka åtgärder som ska vidtas och då hanteras det i första hand som skyddsjakt. När polisen fattar beslut om att björnar ska försöka skrämmas bort och om det misslyckas, fattas beslut om avlivning, finns det fyra eftersöksekipage i Jämtland som är specialiserade på de stora rovdjuren och det är alltid någon eller några av dessa ekipage som polisen använder sig av i samband med skrämsel eller avlivning av björn. Dessa specialutbildade ekipage har sina huvudsakliga uppdrag på eftersök vid trafikskadat rovvilt genom NRV.

När det gäller avlivningen av de två björnarna i Ovanåkers kommun var det till skillnad mot i Jämtland inte polisen som fattade beslutet utan det var den enskilde handläggare på Länsstyrelsen som fattade beslutet trots en tydlig skrivning i Jaktlagen §9 om motsatsen. Vid avlivningsförsöket av de två björnarna var inte specialutbildade eftersöksekipage på rovvilt från Gävleborg inkopplade utan eftersöket efter den andra påskjutna björnen inleddes först med en orutinerad unghund och därefter kallades björnjägare in från Dalarna som var bekanta med de som hade uppdraget att avliva björnarna.

ANNONS

Frågeställningen är hur Länsstyrelsen i Gävleborg kan göra en annan tolkning utifrån den skrivning som finns i Jaktlagen §9 än hur Länsstyrelsen i Jämtland gör och på vilka grunder man vid Länsstyrelsen i Gävleborg inte följer den lag där en tydlighet finns kring vems ansvar det är att fatta beslut om avlivning av vilt utifrån att det kan anses farligt för människor, som var fallet i Ovanåkers kommun. Det finns även en frågeställning kring vilka krav Länsstyrelsen ställer på specialutbildade rovviltseftersöksekipage inom länet och hur de ska användas och vilken utbildning de ska antas ha, samt vilken samverkan det finns mellan Länsstyrelsen och polisregion Mitt när det gäller vilt som kan anses farliga för människan.

Allt om Jakt och Vapen har sökt den ansvarige handläggaren för beslutet men hen har för tillfället semester. Tidningen kommer att kontakta myndigheten senare för att få ett underlag kring det beslut som fattades och som fortsatt gäller fram till den 16 juli då den ena av de två björnarna som beslutet gällde inte är avlivad.

-Hela händelsen är märklig måste jag säga. Att Länsstyrelsen fattar detta beslut på egen hand vilket de saknar mandat för, och att deras personal ger sig ut med en unghund ger ett oseriöst intryck. Det finns utbildade och rutinerade ekipage på nära håll som borde ha tagit hand om detta. När olyckan sedan är ett faktum och en björn som de skjutit två skott mot flyr iväg så väljer man först att försöka spåra med en outbildad unghund. Sedan ringer de in några jaktkompisar som kommer och söker med sex olika hundar som misslyckas, även det är ett konstigt agerande från myndighetsutövare, säger Chefredaktör Johan Olsson när han ombeds kommentera det inträffade.

Allt om Jakt och Vapen har fått tagit del av en film från en privatperson som filmat händelsen som finns upplagd på vår Facebooksida tillsammans med denna nyhet.

-När jag ser filmen uppfattar jag det som att björnen träffas av det första skottet, även om det så klart är svårt att vara helt säker. En utbildad hund hade dock tagit spåret och ställt björnen så man hade kunnat avsluta jobbet, men nu när en unghund och sex andra hundar misslyckats med uppgiften blev den istället friskförklarad. Det ska bli intressant att se vad som kommer ut av detta. Förhoppningsvis kommer det leda till tydligare riktlinjer och en ökad seriositet i den här typen av ärenden, säger Chefredaktör Johan Olsson när han kommenterar det inträffade.

Anette Gustafsson, Webbredaktör.