Jordbruksverket och Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen utvärderat djurvälfärden vid träning av hund på vilt i vilthägn. Myndigheterna bedömer att det finns en samhällsnytta med träningen. Samtidigt innebär träningen en risk för lidande. Det är därför viktigt att träningen i vilthägn görs på ett sätt som lever upp till kraven i djurskyddslagstiftningen. Träningen bör inte undantas kraven i djurskyddslagen.

I Sverige är det tillåtet att hålla vilt i hägn och även använda dessa vid träning av hundar. Syftet är framförallt att få fram lämpliga jakthundar. Vilt i hägn omfattas av djurskyddslagstiftningen och från den 1 april 2019 får inte träning inför prov och anlagstest innebära något lidande för de inblandade djuren.

Utvärdering av djurvälfärd och samhällsnytta

Regeringen gav under 2019 Jordbruksverket och Naturvårdsverket i uppdrag att bland annat utvärdera djurvälfärden vid träning av hund på vilt i vilthägn och undersöka vilken samhällsnytta träningen har. Jordbruksverket och Naturvårdsverket har sett på träning av hund på björnar, älgar, harar och vildsvin, och bedömer att det finns behov av och nyttor med att få träna hundar på dessa djur i vilthägn. Detta gäller träning av hund inför jakt i allmänhet, såväl som träning av hund specifikt inför prov och anlagstest*, och att få utföra prov och anlagstest. Samhällsnyttan handlar bland annat om att få fram lämpliga jakthundar vilket är viktigt för att kunna förvalta viltstammen, förhindra smittspridning och minska risken för onödigt lidande vid jakt.

Stress relaterat till vilthägn

All användning och hantering av djur kan innebära någon form av stress och låga nivåer av stress är inte automatiskt ett lidande. Höga nivåer av stress eller stress under längre tidsperioder är dock skadligt och bör betraktas som ett lidande för djuren. Det saknas vetenskapligt underlag kring vilken nivå av stress vilt i vilthägn upplever när de används i träning. Det är dock tydligt att vilt generellt kan bli stressade av att möta och förföljas av hundar.

– Vi bedömer att det i dagsläget är omöjligt att säga var gränsen går när denna typ av träning utgör ett lidande för de inblandade djuren. Träningen innebär en risk för lidande och denna risk kan minimeras om hägnen utformas på rätt sätt och träningen och hållandet av det hägnade viltet tar hänsyn till djurens behov och förutsättningar, säger Helena Elofsson, djurskyddschef på Jordbruksverket i ett pressmeddelande.

Träningen bör inte undantas från kraven i lagen

I uppdraget ingick även att överväga om denna träning ska undantas från kravet i djurskyddslagen som anger att träningen inte får utföras på ett sådant sätt att djur utsätts för lidande. Vår bedömning är att den inte ska undantas utan att träningen bör göras på ett sådant sätt att lagen följs.

– Vid all träning och hantering av djur finns det risk för lidande om man inte gör det på ett bra sätt. Genom att hålla, sköta och använda djur på ett lämpligt sätt kan risken minimeras och gäller även vid denna träning och hållning. Träningen i vilthägn bör alltså utformas så att kraven i djurskyddslagen uppfylls, avslutar Helena Elofsson.

*Enligt Svenska Kennelklubbens (SKK:s) regelverk är syftet med anlagstest av hund i vildsvinshägn att, inom jaktetiska former, bedöma stötande-, kortdrivande-, ställande- eller drivande hundars lämplighet för vildsvinsjakt.