Valresultatet kommer påverka framtidens jakt

skällande fågelhund
Foto: Anders Andersson.

Söndagen den 11 september var det dags för den stora valdagen även om många redan hade förtidsröstat. Sent i natt visade det preliminära resultatet att det blå blocket hade en knapp ledning. Under hela måndagen fylldes resultatet på med de valdistrikt som inte hunnit redovisa sina siffror under söndagen och fortfarande har det blåa blocket ett mandats övertag. Under torsdagen kommer det förmodligen vara definitivt klart vilket block som står som valets vinnare, då valutgången fortfarande är oviss och det blåa blockets övertag just nu ”bara” uppgår till ca 46 000 röster.

Allt om Jakt och Vapen ställde ett antal frågor till de olika politiska partierna som finns representerade i riksdagen och om nu partierna kring Ulf Kristersson håller sig till vad de svarade i enkäten så kommer det så småningom innebära vissa jaktliga förändringar om nu partierna verkligen kommer att uppfylla de vallöften som de angett.

Att alla partierna oavsett parti svarade att de var positiva till jakten var inget konstigt då alla partier vet att gruppen jägare i Sverige är stort och att jakten har en viktig social betydelse för många och vilket parti vill då uttala sig som jaktfientligt när man vill ha de röster de kan få?

Men hur ställer de sig till antalet vargar och om den frågeställningen får konsekvenser redan inför den kommande licensjakten på antalet vargar som ska skjutas 2023?
För Moderaterna (M), Sverigedemokraterna (SD) och Kristdemokraterna, (KD) är målet att vargstammen i Sverige ska ligga på 170 individer där SD anser att det möjligtvis kan finnas en övre gräns på 270 individer, en övre gräns som även KD nämner men att den gränsen ska vara utifrån en samförvaltning med Norge där Sverige ska ha ansvaret för 170 individer. När det gäller Liberalerna, (L) så anser de att antalet vargar inte är en politisk fråga utan de önskar en livskraftig vargstam och att det inte ska vara politikerna som avgör vad som är livskraftigt utan att det är en vetenskaplig fråga.

När det gäller jakten på statens marker ovan trädgränsen har M och KD de tydligaste svaren där man menar att jakten ska vara tillgänglig för alla som bor i Sverige. SD vill verka för en balanserad avvägning mellan de olika intressena och L anser att en samförståndslösning måste ske på lokal nivå för de som bor och verkar i de berörda områdena, alltså inte lika tydligt kring vad som gäller för övriga svenskar som bor och verkar i landet i stort.

M och KD säger sig vilja inrätta en ny myndighet som har ett helhetsansvar för viltförvaltning och jaktfrågor. SD vill att viltvårdsuppdraget ska återgå till jägarorganisationerna och att det uppdraget inte ska kunna delas med de som motverkar jakt.

ANNONS

Gällande löshundsjakten anser M, KD samt SD att jakten måste värnas utifrån de traditioner som finns i Sverige kring jaktformen. Däremot anser L att begränsningar i löshundsjakten måste vara underbyggda av vetenskapliga bedömningar och att mer kunskap om ekosystemet i sig kan komma att ändra bedömningarna och att dessa regelbundet måste ses över.

På frågan om organisationer som är aktiva jaktmotståndare ska kunna ta del av pengar ur viltvårdsfonden svarar M, KD samt SD ett bestämt nej medan L menar att det ska vara möjligt för alla organisationer att söka medel ur viltvårdsfonden men för att få medel måste organisationen kunna påvisa att verksamheten främjar viltvård.

Det här är några av de frågeställningar som de olika partierna inom det tänkta samarbetsblocket har svarat på. Generellt har M, KD och SD en större samsyn i jaktfrågor medan L svarar något mer ”politiskt” avvaktande och inte lika tydliga i sina svar. För M, KD och SD har landsbygdsfrågorna i valet varit viktiga och hur det kommer att påverka jakten i framtiden med en eventuell ny regering återstår att se.