Den 1 maj inleds vårbocksjakten i hela landet, en jaktform med rötter i Tjernobylkatastrofen och som fortfarande väcker debatt bland jägare.
Vårbocksjakten, som innebär jakt på råbock under våren, infördes ursprungligen i vissa delar av Sverige efter Tjernobylolyckan 1986. Syftet var att minska exponeringen för radioaktivitet hos människor genom att jaga rådjur innan de hunnit ackumulera höga halter av cesium-137 från förorenade marker.
Från och med 1 maj 2022 tilläts vårbocksjakt i hela landet, med en jakttid som sträcker sig från 1 maj till 15 juni. Beslutet togs trots att flera av Jägareförbundets länsföreningar, särskilt i södra Sverige, uttryckte stark kritik. De menade att jakten kunde leda till överavskjutning av kapitala bockar och därmed påverka rådjurspopulationens kvalitet negativt.
En känslig period
Motståndarna till vårbocksjakten lyfter fram flera risker: att jakt under våren kan störa djurlivet under en känslig period, att det finns en ökad risk för att förväxla bockar med getter som har kid, samt att det kan skapa konflikter mellan jägare med olika syn på jaktetik och viltförvaltning.
Förespråkarna anser däremot att vårbocksjakten ger möjlighet till selektiv avskjutning av ”dåliga” bockar och kan bidra till en bättre köns- och åldersstruktur i rådjursstammen. De betonar också vikten av ansvarstagande och försiktighet för att säkerställa en hållbar jakt och goda relationer mellan jägare.
