Tidigare under 2022 tog man ett initiativ till bildandet av en viltskadekommission. Kommissionen fick i uppdrag att belysa viltskadornas påverkan på samhället; livsmedelsproduktion, skogsproduktion och trafik. För att analysera viltskadesituationen var det LRF tillsammans med Sveriges Jordbruksarrendatorer, Södra, Mellanskog, Norra skog och Riksförbundet M Sverige som initierade kommissionen och dess uppdrag.
Rapporten från Viltskadekommissionens har nu redovisats och enligt den utredning som de kommit fram till kostar viltet minst 18 miljarder kronor årligen för jordbruk, skogsbruk och trafik. Var åttonde minut sker en viltolycka på våra vägar, vilket är ovanligt mycket jämfört med våra grannländer.
– Viltproblematiken är komplex men utredaren har lyckats väl med att förklara orsakssambanden. Vi i LRF har länge pekat på att jaktlagstiftningen behöver moderniseras. Den kom till i en tid då viltstammarna var små och skapades för att värna viltet – det har vi lyckats med till den grad att problemet nu är det motsatta. Viltskadorna är så pass omfattande att många lantbrukare ger upp sin verksamhet eller tvingas att anpassa odlingen. Viltet är ett reellt hot mot målen i den nationella livsmedelsstrategin, säger Palle Borgström LRFs förbundsordförande i ett pressmeddelande från LRF
Även skogsbruket påverkas kraftigt negativt på grund av betesskadorna. Skogens koldioxidupptag minskar med 12 miljoner ton per år på grund av viltskadorna. Framför allt är det ek, rönn, asp och sälg som är utsatta, trädslag som är viktiga för den ökade artrikedomen.
Viltskadekommissionens har därför i sin rapport kommit fram till en rad åtgärdsförslag. Bland annat anser man att det behöver tillsättas en ny jaktlagsutredning. Att det ska ges tydliga direktiv om minskade stammar och avskjutning av klövvilt och stora fåglar till Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen. Man anser även att utfodring av klövvilt ska förbjudas samt att fortsättningsvis klassificera vildsvin som en allvarligt skadegörande art.
