Tjäder – Tetrao urogallus

Tjäder, Tetra urogallus
Foto: MikeLane45.

Tjädern är vår största hönsfågel. Den är starkt knuten till skogen och finns över hela landet, utom på Gotland. Mest känd är tjädern för sitt karaktäristiska spel på vårarna under mars-april. Flera tuppar och hönor samlas då på en gemensam spelplats. Där uppför tupparna ett ritualiserat parningsbeteende med kluckande sång och ibland häftiga utfall mot varandra. Under spelet kan man höra tre olika läten. ”Knäppningar” som upprepas snabbare och snabbare, följd av ”klunken” och sist ”sisningar”.

Typiska kännetecken

Tjädern är stor och har ett vingspann på cirka 115 centimeter. Uppfloget ifrån en tjäder hörs väldigt väl eftersom längden kan bli över 90 centimeter från stjärtpennorna till näbben och den kan i sällsynta fall väga upp till sju kilo. Den mer normala vikten för en tjäder är annars mellan 3,5 och 4,7 kilo. Tuppen är mörk, övervägande svart med ett blågrönt, skimrande bröst. Den har också vita teckningar på vingknoge och vingar och ett rött fält vid ögats övre kant.

Hönan är betydligt mindre än tuppen och har en brunspräcklig färg med rödbrunt bröst. Tjädern förväxlas ofta med orren, men orren är mindre och har en kluven stjärt. Tjäderhönan skiljer sig från orrhönan i storlek. Tjäderhönan är mycket större och har en rundad stjärt och rödbrun färg på bröstet. Den har även ljusa stråk som går längs ryggsidorna.

Åldersbestämning

Genom att studera tjädertuppens näbb och stjärtfjädrar kan man bestämma åldern på fågeln. Till en början har näbben en klar gulbrun färg och en längsgående rand. Så småningom slits randen ner och försvinner helt vid två års ålder. Samtidigt får näbben en mer grå färg och blir alltmer fårad med tiden. Från början är stjärtfjädrarna smala och avrundade i spetsen. Runt fyra års ålder har stjärtfjädrarna blivit tvärskurna i ändarna och fått en bredare form. Benen är fjäderklädda.

Föda

Under tjäderkycklingens första veckor består födan till största delen av insekter. Gradvis sker en övergång och den fullvuxna fågeln äter i stort sett bara olika växtdelar. Vintertid består födan uteslutande av tallbarr. På våren utökas den med knoppar av tuvdun från myrar. På sommaren äter den knoppar, örter, bärris och någon insekt. Mot hösten är aspblad, bär och frön viktiga inslag. Tjädern är utrustad med anpassade organ för att den skall kunna tillgodose en varierad och fiberrik kost. Den har kraftig muskelmage med gruskorn som fågeln svalt och som hjälper till att mala ner födan tills bara fibrerna återstår.

Spillning

Tjädern släpper en korv ungefär var tionde minut. Det gör drygt 100, cirka 6-7 centimeter långa och 1 centimeter tjocka korvar av hopkittade tallbarrsrester, som ofta är vitfärgade av urinsyra i ena ändan. Avföringens regelbundenhet gör att det går att spåra både vilken tid en förflyttning tagits, och med vilken hastighet fågeln rört sig.

ANNONS

Fortplantning

Tjäderhönan lägger sina 8-9 ägg i en enkel fördjupning i marken, ibland beklädd med löv, barr och någon enstaka fjäder. Hönan ruvar ensam i 27-29 dygn. Hon är också den som tar hand om kycklingarna. Redan efter två till tre veckor kan kycklingarna flyga. Det händer att det blir bastarder mellan orre och tjäder. Oftast har en orrtupp beblandats sig med en tjäderhöna. Dessa avkommor är oftast sterila och kallas för rackelhanar.

Tjädern och människan

Det moderna skogsbruket har påverkat tjäderns förekomst och populationstäthet negativt. Hyggen och avverkningar inbjuder inte till spel i samma utsträckning. Den nya skog som planteras i stora delar av sydsverige erbjuder sällan någon lämplig spelplats. Det finns däremot många observationer från ungskogar i mer nordliga delar av landet som antyder att 30-40 åriga bestånd med bärris numera har en god tjädertillgång.

Det moderna skogsbruket har påverkat tjäderns förekomst och populationstäthet negativt

Ibland kan tjädern orsaka skador på unga eller äldre tallar, men i övrigt anses inte fågeln som något stort skadedjur. Det händer att man kan stöta på en ”spelgalen” tupp som i sällsynta fall kan gå till angrepp. Men inga allvarliga incidenter finns rapporterade.

Förr spelade tjäderköttet en viktig roll i hushållen i vissa delar av landet fram till andra världskriget. Köttet anses smakligt efter några dagars hängning. Från en tupp på cirka 5 kilo får man cirka 1 kilo bröst, och lår om cirka 200 gram. Från en höna på 3,5 kilo fås ett bröst på cirka 700 gram, och lår om cirka 150 gram vardera.

Tjäder – Tetrao urogallus
Vikt: 3,5-4,7 kilo
Längd: 74-90 centimeter
Vingspann: 115 cm, hönan 25 cm mindre.
Övrigt: Tjädern är Gästriklands landskapsdjur.

Text: Katharina Olsson

LÄMNA ETT SVAR

Var vänlig fyll i din kommentar
Var vänlig ange ditt namn