Vildsvinsjakt – En spännande jakt året runt!

Vildsvin
Foto: JMrocek.

Vildsvinet är det klövvilt vi fäller flest antal individer av under ett jaktår. Det är ett vilt som är både älskat och hatat, men det bjuder onekligen den svenska jägarkåren på ett stort antal jaktupplevesler, och det erbjuder ett förstklassigt kött.

Vildsvinet har en lång historia i vår svenska fauna. Den började för mer än 8 000 år sedan, men vildsvinet utrotades i slutet av 1600-talet. Därefter återinfördes dom i hägn och under 1970-talet rymde några individer, och det var början på den stora vildsvinstam vi har idag. Stammen har ökat ordentligt och på en del håll skapar vildsvinen stora skador på grödor.

Jaktåret 2016/2017 fälldes det drygt 100 000 vildsvin i Sverige. Under jaktåret 2019/2020 fälldes det nästan 150 000, så det är minst sagt ett vilt på uppgång.

Biologi

Båda könen har hörntänder som sticker upp ur underkäken men det är bara på hanen som det bildas långa betar. Ett fullvuxet vildsvin mäter omkring en meter i mankhöjd. Hanen som kallas för galt är vanligtvis större än honan som kallas för sugga. En fullvuxen sugga väger normalt runt 100 kilo, medan en stor galt kan väga upp till det dubbla.

Ungarna kallas kultingar. Deras päls är till en början långrandig med gula ränder varvat med mörkare partier. Dessa ränder har de upp till ett par månaders ålder. Därefter blir de mer enfärgade.

Spillningen ser ut som tillplattade, stapla­de kulor i en trave, även om utseendet på spillningen kan variera beroende på vilken föda de fått i sig. Har vildsvinet levt på säd kan spillningen bli en samlad korv med strådelar.

ANNONS

Det kan vara svårt att se skillnad på kön på vildsvin, särskilt på yngre individer. Senare när svinen blir äldre blir könsprägeln mer påtaglig. En fullvuxen galt har en tydlig midja som vidgas i ett kraftigt bogparti, och man brukar kunna se galtens testiklar. Galt­en har också en puckel på nosryggen som suggorna inte har lika tydlig. Suggorna har generellt sett även en rundare kroppsform.

Vildsvin
Foto: JMrocek.

Betarna växer under vildsvinens hela livstid eftersom tänderna har öppna rötter. Betarna slipas vassa mot överkäkens hörntänder som är kortare och mer böjda. Vid ungefär två års ålder är galtarnas betar och tanduppsättningar färdigutvecklade.

Det brukar vara lätt att se om man har vildsvin på sin mark. De brukar lämna tydliga tecken efter sig i form av att marken blir kraftigt bearbetad med uppslitna tuvor och växter, med fåror och gropar. Trädstammar kan sakna bark nertill efter att vildsvinen har gnidit sin kropp emot dem. Man kan också se stora grunda gropar vid vattenrika marker där svinen sölat omkring. Dessa gropar förekommer främst under varma sommarperioder.

Vildsvinet är ett klövdjur och det lämnar tydliga spår efter sig. Vid mjuk mark kan man ganska lätt se skillnad på vildsvinets avtryck jämfört med till exempel hjort­djurens avtryck. Varje klöv lämnar två större avtryck med tvärt avrundad framkant och två mindre avtryck av spretande lättklövar som sticker ut bakom och vid sidan.

Vildsvinet har ett välutvecklat tryne med ett mycket bra luktsinne. Det finns observa­tioner som antyder att vildsvin kan känna doften av en jägare på mer än 500 meters håll, så det gäller att ha koll på sin vittring som jägare.

Vildsvin är allätare, men cirka 90 procent av födan består av vegetabilier. Under vintern utgör underjordiska växtdelar, så som rötter merparten av födointaget. Under sommaren och hösten äter de gärna spannmål, fallfrukt, bok- och ekollon, hasselnötter och annat som de kommer över.

Från juni och framåt hösten äter vild­svinen mycket frön och frukter, och de ger sig gärna på odlade grödor som till exempel vete, havre, majs och potatis. Det är inte bara själva ätandet som är problemet kring betesskadorna utan också att vildsvinen bökar i marken och trampar ner grödorna.

Under det första levnadsåret blir vildsvinet könsmoget, och det gäller både galtar och suggor, men det händer sällan att de parar sig så tidigt. Vanligtvis parar sig suggorna första gången när de är 1,5 år, medan galtarnas debut oftast sker ungefär i tvåårsåldern.

Brunsten brukar infalla samtidigt inom en grupp, och det brukar vara signaler ifrån ledarsuggan som ligger bakom synkroniseringen. Brunsten regleras också av dagsljus och tillgång på föda.

Vildsvin
Foto: Foment.

De flesta parningarna sker från augusti till december och suggan är dräktig i ungefär 115 dagar. Svensk forskning har visat att cirka 85 procent av födslarna sker i februari till maj, men kultingarna kan födas när som helst under hela året.

När suggan ska till att föda sina ungar gör hon ett bo på en skyddad plats, till ­exempel i en tätning eller vass. Boet fodrar hon ordentligt med växtdelar. En sugga föder i genomsnitt tre till fyra kultingar per kull. Ett vildsvin blir som mest ungefär tio år gammalt, medan djur som hålls i hägn ofta blir dubbelt så gamla.

Åtla och utfodra

En åtel och en utfodringsplats kan se likadana ut, men de har två olika syften. En foderplats jagar man inte på, där fodrar man bara. När det gäller utfodringsplatser för vildsvin anlägger man dem på ett lagom avstånd från områden där man vill minska vildsvinsskadorna. I kombination med utfodringen stör man vildsvinen på fälten genom jakt och genom att skrämma dem, så att de lär sig, att på foderplatsen är det tryggt att äta, men på fälten är det osäkert.

Enklast är en elektisk foderspridare som man ställer in efter behov. Det vanligaste att fodra med är majs, men man kan även använda vete, havre eller ärtor för att nämna några exempel.

Jakt

Att hålla efter vildsvinen är en viktig vilt­vårdan­de åtgärd, eftersom de ofta orsakar stora skador när de blir för många på samma område. Men det finns många olika åsikter om hur man bedriver en effektiv jakt på vildsvin.

Om man sätter ett högt tryck på sin mark och jagar i princip varje helg kommer vildsvinen undvika marken. Ett vildsvin tar sin tid innan det går tillbaka till en plats där det blivit jagad.

Om vi tittar på de stora godsen så genomför de oftast ett fåtal stora jakter. På så sätt vilar de marken så att vildsvinen känner sig trygga, för att sedan beskatta hårt ett fåtal gånger per säsong genom att sätta ut många skyttar och ha många hundförare.

Man kombinerar sedan de här få ­stora jakter­na med att utfodra i skogen och skyddsjaga på fälten för att kunna hålla en god vildsvinsstam, utan att få för stora skador på grödor.

Vildsvinen kan vara knepiga att köns- och åldersbestämma. Här är det träning som gäller. Om du är ute mycket och ser många individer kommer du successivt bli bättre på att avgöra både kön och ålder, men det är ingen lätt uppgift.

Vildsvin
Foto: DamianKuzdak.

Jakten bör inriktas mot årsungar och galtar, suggorna bör man vara försiktig med då de kan ha små kultingar med sig som man inte ser, och det kan förekomma under hela året. Eftersom det är de vuxna suggorna som styr brunsten ökar också risken för att få kullar på fel tid under året om dessa skjuts bort.

Ett bra tips är att aldrig skjuta på det första eller största djuret i en grupp. Undvik också att skjuta små kultingar med ränderna kvar, de är så små att de knappt går att ta tillvara. Så fort de har släppt ränderna ordentligt börjar de däremot bli fina att ta reda på och servera på tallriken.

Jakttider och regler

En sugga som har kultingar med sig är alltid fredad. Annars är det jakttid på vuxna djur från den 1 april till den 31 januari. Årsunge får du jaga året om. Du får jaga vildsvin med hund från den 1 augusti till den 31 januari.

Man får jaga vildsvin under dygnets alla timmar. Man får använda fast belysning, lampa på vapnet eller mörkersikten. Termiska sikten, så kallade värmesikten, får dock bara användas på åtelplatser eller i öppen terräng.

Tänk på att du måste kunna ha en lämplig eftersökshund tillgänglig vid skottplatsen inom högst två timmar. Så om du själv inte har en hund behöver du hitta en eller två eftersöksjägare i ditt område som du kan ringa till om olyckan skulle vara framme.

De vanligaste jaktformerna efter vildsvin är vakjakt, jakt med hund och smygjakt. Något att tänka på är att vildsvin är ett ganska farligt vilt, både för jägare och för hundar, speciellt om de är lite större. De flesta skadorna på jägare drabbar hundförare som smugit in i en tätning, men en passkytt som står på marken, eller en smygjägare som kommit för nära bör också vara på sin vakt. Extra farligt blir det om ett stort vildsvin blivit skadeskjutet, eller trafikskadat.

Vakjakt på vildsvin påminner mycket om vakjakt på andra vilt. Här kan du antingen gå och sätta dig i ett torn, eller passa vid en åtel.

Vakjakten vid fält bedrivs bäst på kvällen eller morgonen då vildsvinen smyger ut på fälten för att äta, eller är på väg tillbaka till skogen. Ett tips är att vara på pass i god tid så att du inte kommer samtidigt som vildsvinen rör sig. Här är det bra att stå vid fältkanter eller kända växlar där vildsvinen brukar gå. En stabil skjutkäpp, en hand­kikare och skydd mot myggor är bra saker att ha med sig.

Vakjakt vid en åtel kan med fördel bedrivas från skymning till gryning om du har tillgång till belysning på åteln, eller har mörkersikte på ditt vapen. Här blir avstånden oftast ganska korta, 20 till 40 meter är ganska vanligt.

Tänk även på att sitta väldigt tyst och stilla, och se till så att du inte lägger vind i den ritning du tänkt att vildsvinen ska komma.

Smygjakten är en otroligt spännande jaktform, inte minst en månklar sommarkväll. Här gäller lite samma principer och tips som när det gäller vakjakt.

När du smygjagar har du sällan tillgång till ett naturligt stöd, så då är det bra med ett stadigt skjutstöd. Här finns det många olika modeller, men eftersom man oftast har gott om tid på sig så är ett stöd med minst två ben att föredra.

Tänk på vinden så att du inte lägger vittringen i den riktning som du tror att vildsvinen kommer från.

Se även till så att du har tysta kläder och skor, så att du kan röra dig ljudlöst. I samband med vak- eller smygjakt är man ofta ensam, så det är bra att ha en dragsele och något att transportera sitt skjutna vildsvin på.

Jakt med hund

Man kan jaga vildsvin med olika typer av hundar. Man kan använda exempelvis spetsar som jobbar för att ställa vild­svinen, så att hundföraren kan smyga in och försöka fälla viltet. Men kan även jaga med kortdrivande eller stötande hundar som får fart på vildsvinen så att de förhoppningsvis springer i pass.

Det är tyvärr ganska vanligt att hundar skadar sig i samband med vildsvinsjakt, framför allt om hundarna är lite för heta och närgångna. Ett tips är att utrusta din hund med en vildsvinsväst. Enkelt förklarat är det en väst med ett tyg i något ­sticksäkert material. Det finns inga garanti­er för även hundar med västar skadas tyvärr ibland.

Här hänger det mycket på hundens lämplighet. En hund som är väldigt het och närgången är inte lämplig att använda, dels för hundens egen skull, dels för viltets skull. Samtidigt är det svårt att få tillräcklig press på vildsvinen med en för mjuk och försiktig hund.

Vildsvin är väldigt lättskrämda så det är viktigt att ta sig ut på sitt pass så tyst som möjligt. Om ett vildsvin jagas av en hund kan det komma i en väldigt hög fart förbi passkyttarna, men även vildsvin som inte har en hund efter sig kan välja att smyga ur marken om de hör att det är hundar och jägare i rörelse. Sådana djur bjuder i regel på fina skottlägen eftersom de ofta kommer i ett ganska lugnt tempo.

Kött, kontroller och sjukdomar

Vildsvinskött ska alltid trikintestas. Om du jagar i områden där det finns risk för stora cesiumhalter ska du också testa det innan du äter köttet. Som med allt vilt är det en fördel om man kan transportera in viltet till ett slakteri, istället för att passa det i skogen. I ett slakteri är det mycket lättare att hålla en god hygien vilket så klart är viktigt.

Vapen och ammunition

Vildsvin är ett högvilt vilket innebär att det är klass 1 som gäller om du jagar med kula.Men du får även skjuta vildsvin med enkelpipiga hagelvapen i kaliber 12, 16, eller 20 men då bara med slug eller brennecke.

Till vildsvinsjakt med kulvapen fungerar alla kalibrar i klass 1, var bara noga med att kontrollera att ammunitionen du tänkt använda är lämplig för ändamålet och håller kraven för klass 1.

När du jagar med hund eller sitter som passkytt på en drevjakt är ett sikte med en liten eller ingen förstoring att föredra. Här finns allt från små, nätta rödpunktsikten utan förstoring till variabla kikarsikten från 1 gångers förstoring upp till 8 gånger i många olika modeller och prisklasser.

Om du istället ska sitta och vaka eller smygjaga är ett kikarsikte med lite större förstoring att föredra. Eftersom man ofta bedriver den här typen av jakt under gryning och skymning är det också bra att ha ett kikarsikte med ett bra ljusinsläpp.

Avslutning

Sammanfattningsvis kan man säga att vildsvinet är det vilt vi skjuter mest av i Sverige i dagsläget.

Det ställer till med en hel del skador runt om i landet, men samtidigt är det ett fantastiskt matvilt som också bjuder på fina jaktupplevelser. Lycka till!

Text: Johan Olsson

LÄMNA ETT SVAR

Var vänlig fyll i din kommentar
Var vänlig ange ditt namn