Bland kobbar och skär - dags för min första säljakt!

Äntligen var det dags för min första säljakt. En jakt jag hade turen att vinna via Instragramkontot @skärgårdsjakt som drivs av Mattias Landin, en hängiven och duktig säljägare i Sörmland. Spänd av förväntan såg jag fram mot den här jakten som skulle visa sig bli en dag jag sent kommer glömma.

Efter att ha varit och kontrollskjutit min bössa på Virå Bruk inför denna jakt, som var ett krav från Mattias sida, så var det bara att invänta rätt väder men framför allt rätt vind. Dessa väderförhållande sammanföll den 11 juni 2023. Förväntansfull styrde jag min bil mot Oxelösunds hamn, denna soliga söndagsmorgon.

Väl framme möttes jag upp av Mattias och för dagen ”hopp-i-land-kalle” Viktor. Med på resan följde även Anna som var den andra vinnaren i tävlingen. Efter en genomgång av dagen packade vi ihop oss och drog i väg med båten. Eftersom varken jag eller Anna hade gått en säljaktsutbildning så skulle allt eventuellt skytte ske ifrån land (kobbe).

En nyfiken säl tittar upp för att se vilka vi är.

Nyfikna djur

Efter en stunds båtåkande fick syn på ett gäng gråsälar som låg och solade sig på kobbarna.

Vi bestämde att Anna skulle vara först med att hoppa iland och förhoppningsvis få skjuta sitt livs första säl. Under tiden Viktor guidade fram Anna till sälarna så stannade jag och Mattias kvar i båten och backade ut igen för att inte störa sälarna mer. Under tiden vi stod där i båten och höll tummarna för Anna så poppade säl efter säl upp runt vår båt. Snacka om nyfikna djur!

Det var verkligen en fantastisk upplevelse att få se dem på så nära håll. Att se hur dessa djur som är så oerhört osmidig på land men så fort de kommer ner i sin rätta miljö så är de som ett par projektiler genom vattnet. Riktigt häftiga djur, om ni frågar mig.

Efter en kortare stund så hör vi skottet. Det skulle visa sig vara ett perfekt skott och därmed hade Anna skjutit sin första säl. Så kul! Efter att ha bärgat upp sälen i båten begav vi oss vidare för att se om vi kunde hitta fler sälar någon annanstans.

På denna kobbe sköt jag mina två första sälar.

Mitt hjärta flyttade upp några våningar

Vi tog sikte mot en större kobbe där Mattias brukar se säl och ju närmare vi kom, desto högre steg min puls för där låg ju faktiskt ett gäng sälar. Nu var det min tur.

På denna kobbe så fanns det en mindre fyr och det bestämdes att jag, tillsammans med Viktor, skulle göra en ansmygning mot sälarna i skydd av fyren. Fyren var även perfekt att nyttja som skjutstöd. När vi väl hade tagit oss fram och kunde kika runt hörnet så konstaterade vi att sälarna fortfarande låg kvar på klipporna nedanför fyren och jag kände i samma stund hur min puls ökade. Med lite tips och peptalk från Viktor så valde jag ut en individ, höjde min bössa, tog sikte och kramade av. Pang! Jag hade skjutit min allra första säl. Vilken känsla! Jag blev oerhört glad men även väldigt lättad över att allt gick bra.

Alla sälar som tidigare hade legat på klipporna försvann ner i havet när skottet hade gått. Då många sälar fortsatte att hålla sig inom ett lämpligt skjutavstånd kom vi överens om att jag skulle skjuta en till. Jag laddade om, tog ett nytt stöd mot fyren och sen var det bara att invänta rätt läge, för det är inte många sekunder man har på sig när sälen väl tittar upp ur havet. Även denna gång gick det bra och jag fick skjuta min andra säl. Jag hade sådant adrenalinpåslag efteråt så händerna skakade ordentligt och det kändes som hjärtat hade flyttat upp några våningar.

Vilken upplevelse och vilket jaktminne att se tillbaka på.

Efter ansmygning är jag redo för min tredje säl.

Handskar är ett måste

Efter att vi bärgat min andra säl så bestämde vi oss för att flå dem på kobben vi var på.

Innan vi började flå sälarna så skulle dem könsbestämmas, kroppslängd och tjocklek på späck skulle mätas. Även skottplats skall rapporteras in till Naturvårdsverket, som är ett krav vid denna säljakt Mattias hade sökt licens på.

Att flå säl luktar en hel del och med all mask de bär på så är det ett djur som inte känns allt för fräscht. Viktigt att tänka på när man håller på med säl är att alltid bära handskar och vara lite extra försiktigt så man inte skär sig där eventuella sår kommer i kontakt med sälen. Då finns det en risk att man drabbas av Sälfinger som ger våldsam smärta och svullnad.

När vi hade tagit hand om skinnen så packade vi ihop och begav oss vidare ut i skärgården för en härlig lunch i solen. Innan vi rundade av dagen så hann både jag, Anna och Viktor att skjuta varsin säl till. När jag klev upp denna söndagsmorgon så hade jag inga direkta förväntningar på att jag skulle få skjuta någon säl, än mindre tre. Jag hade varit ganska nöjd med att bara få se dem i sin naturliga miljö.

Väl iland var det bara att bege sig hemåt för att ta hand om skinnen, för innan de skulle skickas i väg för beredning behövde jag skava bort allt fett. Efter en heldag till havs med allt som den innehöll så var jag ganska trött, men det var bara att kavla upp ärmarna. Att jobba med sälskinn är både tungt och grisigt, men efter någon timmes slit vid skavstocken så kunde jag vika ihop skinnen och lämna de vidare till skinnberedaren Andreas från Bröderna Kask.

Sälskinn är så oerhört vackra och nu har jag tre fina jag ska göra något med. Får se om det blir ett par handskar, en väska eller om någon annan rolig idé dyker upp.

Detta är en av mina absolut bästa jaktupplevelser och jag oerhört tacksam över att ha fått uppleva dessa fantastiska rovdjur på så nära håll. Det är en jakt som inte tillhör vanligheten men jag hoppas på att få uppleva den igen. Skitjakt!