Fasanen är en populär fågel bland jäga­re. Man hittar den främst i jordbruks­mark och i trädgårdar. Den fördes in i Sverige till slottsmiljöer på 1700-talet, och har därefter förvildats. Under efterkrigs­tiden minskade beståndet betydligt, troligen på grund av det moderna jordbrukets framfart i samhället.

Kännetecken

Tuppen har en vacker och färgglad skrud i metallskimrande, orangea färger. Vid uppfloget har den en lång spetsig stjärt, som även hönan har, om än inte lika lång som tuppens. Hönan är inte alls lika färgglad som tuppen och kan ibland förväxlas med andra fält- och skogshönsarter fram till uppfloget då den spetsiga stjärten avslöjar henne.

Fasan Phasianus colchicus

Ursprung

Den ursprungliga fasanen kommer ifrån Östra Asien men har i omgångar planterats till Sverige. För ungefär 100 år sedan blev den en del av vår vilda fauna och fasanen finns från våra södra delar upp till en linje mellan norra Uppland och Göteborg.

Ekologi

Fasanen trivs som bäst på fält och i odlingslandskapet. Den tillhör gruppen fälthöns och äter varierad föda bestående av olika växtdelar, frön av ogräs och en del smådjur. Kycklingarna äter bara små insekter.

Fasanen är polygam och har flera hönor samtidigt. De lägger cirka tio ägg i ­kullen men det är inte alla hönor som deltar i häckningen. Fasanen är en stannfågel och flyttar som längst några kilometer mellan vinterbiotoper och häckningsområden. Den viktigaste predatorn är i allmänhet kråk­fåglar medan duvhöken är den viktigaste under vinterhalvåret. Räven är en annan predator och begränsande faktor för fasanstammen.

Fasan Phasianus colchicus

Fasanen och människan

Som ett led i skötseln av fasanen gör man stora insatser för att förbättra förhållandena för fälthönsen. Till exempel förstärker man befintliga bestånd med utsättningar och har därtill rovdjurskontroller. Fasanen är ett viktigt inslag i ett ibland utarmat jordbrukslandskap.

Jakt

Från oktober till och med januari är det tillåtet att jaga fasan i hela landet. Den vanligaste jaktformen är jakt med stående eller med stötande fågelhundar. Fasaner kan också jagas med klappjakt.

Fasan Phasianus colchicus

Fortplantning

Fasantuppen tar upp ett spelrevir under mars och april. Då motas andra revirsökande tuppar bort under ganska hänsynslösa former. Ofta slutar dessa sammankomster i en tuff tuppstrid. Tuppen sitter gärna på en upphöjd plats, till exempel en sten, och låter sig höras för att locka till sig hönorna. Lätet är ett skrälligt kö-köck följt av hastigt bullriga vingslag. Det händer att ett helt harem med hönor samlas hos tuppen. När speltiden är över går tupparna för sig själva igen och har ingenting med vare sig ägg eller ungar att göra.

Under en enkel grop eller en rishög har fasanens sitt rede. Det läggs från sex ägg till 22 ägg. Honan ruvar ensam i 22-27 dygn och tar sedan ensam hand om ungarna. Efter cirka 12 till 14 dagar kan ungarna flaxa iväg på egen hand. Honan och ungarna håller ihop under en ganska lång tid och övernattar tillsammans, ofta i övergivna skatbon.

Längd: Tupp 70-90 centimeter (35-45 centi­meter stjärt), höna 55-70 centimeter (20-25 centimeter stjärt).
Vikt: tupp 1,25 kilo, höna 1 kilo.
Vingbredd: 70-90 centimeter
Häckning: 8-16 ägg. Ruvningstid 22-27 dygn.