Detta är premiuminnehåll!

Det finns mer att läsa här! Logga in som prenumerant för att ta del av allt innehåll.

+ Prenumerant? Logga in för att fortsätta läsa.
+ Teckna en fysisk prenumeration.
+ Teckna en digital prenumeration.

Om du redan prenumererar på tidningen kan du koppla ihop din fysiska prenumeration med hemsidan. Är du redan inloggad kan du prova ladda om sidan.

Jakt med stövare, finns det något bättre? Du kan jaga precis som du vill – själv, med vänner, barn, morgon, kväll. Inte behöver man vara tyst eller smyga heller. För mig var harjakten med stövare ett självklart val. Så vad passar bättre då än en hamiltonvalp i familjen?

Morgonen den 25 mars 2020 vaknar jag som vanligt till larmklockan, det är dags att kliva upp för att göra sig redo för arbetet. Den här morgonen har jag fått en notis från kameraövervakningen på gården. Jag öppnar appen och spelar upp videoklippet som har spelats in under natten. På klippet syns en hare som skuttar över gården. Kamerorna har flera gånger spelat in rävar och spindlar, men aldrig tidigare en hare. Senare på eftermiddagen ringer Mats, det är av honom jag har bokat en hamiltonvalp. Det visar sig att min första egna hund har kommit till världen på samma natt som en hare har sprungit över gården. Vilket sammanträffande!

Åtta veckor senare flyttar hon in. Trollmaxens Ciri, som valpen heter, är ett yrväder utöver det vanliga. Eller ja, som förstagångsägare av en hundvalp känns det i alla fall som så. Vi ägnar hela sommaren till att lära känna och lita på varandra. Vi skapar ett speciellt band hon och jag, tillsammans ska vi lära oss att jaga hare i hälsingeskogarna. Jag har själv aldrig en fällt en hare, men jag vet att det är harjakt med stövare jag vill ägna mig åt. När min morfar var vid liv så jagade han hare med stövare, det har även visat sig att en av hans stövare var släkt med min Ciri.

Text och foto: Anders Andersson