Rådjursjakt

För många är rådjursjakten förknippad med jakt med drivande hund, för andra är pürschjakten det man i första hand tänker på när det gäller rådjursjakt. Två olika jaktformer som erbjuder sin speciella tjusning oavsett på vilket sätt man väljer att jaga.

Rådjuret är vårt vanligaste hjortdjur i Sverige och det är också det minsta. Ett vuxet rådjur är ungefär 70 centimeter långt, 70 centi­meter i mankhöjd och väger upp till cirka 30 kilo. Rådjuren är lätt att känna igen, både på storlek, färg och på sin vita akterspegel. Det kan vara svårt att se skillnad på bock och get, om man inte ser bockens horn, då de är ungefär lika stora. Det man kan titta efter är hårtofsen som bockar har vid könsorganet. Under sommaren är pälsen som regel rödbrun men blir mer gråbrun under vintern.

Hanen kallas för bock, honan get och ungarna kallar man för killing, eller kid. ­Honor som inte fått några killingar än kallas för smaldjur. Killingarna har en vitprickig päls och då de föds är de väldigt små, men ett kid har en snabb tillväxt. Redan ­efter ett år är dom nästa fullvuxna i höjd, även om de fortfarande är tunnare och lättare än ett vuxet rådjur.

Bockarna fäller sina horn i november, och redan i januari börjar de utveckla nya. Precis som på till exempel älgen så är hornen täckta med basthud medan de växer, som när våren kommer fejas bort. Hornen har en rosenkrans längst ner, därefter kommer en hornstång, och sedan taggar. Det finns tre olika benämningar på hornen. När en bock bara har två piggar kallar man den för en spetsbock. Om piggarna har två taggar i topp kallas det för en gaffelbock, och när bocken har tre taggar på varje horn kallar man det för en sextaggare. De små bock­killingarna får små knoppar i pannan redan under sitt första år. Men först kommande vår kan de utveckla ”riktiga” horn. Skicket på hornen hos en vuxen bock påverkas i hög grad av tillgången på föda. År med mycket snö och dålig föda kan hornen bli sämre, och ibland kan hornen se missbildade ut.

Vuxna bockar från tre år och uppåt hävdar sitt revir från våren till hösten. Det här gör bockarna tills de är för gamla och inte kan försvara sig längre, och normalt är det ungefär vid åtta års ålder.

Under tiden de hävdar sitt revir försvarar de området mot inkräktare, och det kan ibland gå hett till.

Spåravtrycken av klövarna är små och spetsiga och ofta kan man även se avtryck från dom två lättklövarna. Spillningen ser ut som små avlånga bönor i mindre högar.

Rådjur har inga framtänder i överkäken. Men i den bakre delen av överkäken har de kindtänder, och i underkäken har de kindtänder, hörntänder och framtänder. Ett vuxet rådjur har sex kindtänder i varje underkäkshalva.

Precis som andra hjortdjur byter rådjuren päls mellan sommar och vinter.

Under september-oktober anlägger de vinterpäls och runt maj-juni byter de till sommarpäls. Vinterpälsens hårstrån är längre än sommarpälsens, och stråna är också ihåliga vilket ger en bättre isolering. Precis som många andra processer så styrs det här av ljuset och hur långa dagarna är. En get som är havande byter päls senare än övriga djur. Det är först pälsen framme vid huvudet som byts och sist byts pälsen längst bak på kroppen.

Rådjurens kontaktläge låter som en kort vissling och deras varningsläte låter som ett skall.

Varningslätet använder de sig oftast av när de är osäkra och anar något farlig, men om de ser ett uppenbart hot springer de oftast i väg utan något läte. Rådjur har bra hörsel och ett bra luktsinne, men synen är inte lika god, även om de ser förhållandevis bra i mörker.

Rådjursstammen varierar över landet beroende på tillgång till föda, predatortryck och klimat, och generellt sett kan man säga att stammen är starkast i södra och mellersta Sverige.

Viltvård

Snörika vintrar kan rådjuren behöva stödutfodring. Man kan även sätta ut saltstenar och anlägga viltåkrar med till exempel en bra vallblandning eller fodermärgkål. Lägger du ut hö är det viktigt att det har hög kvalitet, med stora inslag av klöver och andra örter. Ska du utfodra är det bra att börja tidigt på säsongen så att rådjuren hinner ställa om sin matsmältning. Om man behöver sätta in något akut är ensilage ett bra alternativ, för det klarar rådjurens magar av på ett bra sätt.

Predatorer och andra faror

Det första året för ett rådjurskid är kritiskt. Ett kid som får i sig för lite näring löper stor risk att inte klara vintern. Men det finns även en massa andra faror som till exempel slåttermaskiner och predatorer. Den värsta predatorn när det gäller rådjurskid är utan tvekan räven. Forskning visar att i skogsterräng tar räven mellan 20–30 procent av alla kid, men i mer öppen terräng är den siffran omkring 50 procent.

Lodjuret är en annan predator som påverkar rådjursstammen, men lodjuret tar inte bara kid, utan även vuxna rådjur. Enligt lodjursprojektet på Grimsö forskningsstation tar lodjuren 15–20 procent av rådjuren i Bergslagen, vilket så klart är en betydande del.

Rådjur orsakar en hel del skador på skog och i trädgårdar. Rådjur är också ofta inblandade i trafikolyckor. Ungefär 25–30 tusen viltolyckor med rådjur rapporteras in varje år.

Jakt

Den allmänna jakttiden för rådjur är 1 oktober–31 januari (alla djur). Råbock (hornbärande handjur) den 16 augusti–30 september och den 1 maj–15 juni endast smyg- eller vaktjakt. Kid (årsunge) den 1 september–30 september endast smyg- eller vaktjakt. Från och med den 1 oktober och fram till 31 januari är det tillåtet att använda jakthund som är lämpad för rådjursjakt.

Man kan jaga rådjur på många olika sätt. Allt från smyg-, lock- och vaktjakt till jakt med olika typer av hundar. Man kan även klappjaga eller tryckjaga rådjur. Under vintern kan man så klart även spåra och jaga rådjur på det sättet.

Den vanligaste jaktformen är jakt med drivande hund. Här kan man använda olika typer av drivande hundar, som till exempel drever, beagle, tax, basset med flera. Här släpper man en hund som söker upp och driver rådjuret med skall. En långsam hundras driver rådjuret saktare, vilket ofta brukar resultera i att rådjuren buktar tätare, och med det menar man att rådjuret håller sig på en mindre yta, vilket gör det lättare att passa av. Ett drevdjur som kommer lugnt blir som regel även lättare att skjuta. Här kan hunden ligga flera minuter efter drevdjuret, så ett tips är att inte slaviskt stå och titta i den riktning skallet kommer från, för rådjuret är ofta en bra bit före.

En kortdrivande hund driver även den drevdjuret med skall, men den följer bara efter drevdjuret några hundra meter. Ofta vänder den vid en väg, vid en beståndsgräns eller bara när den kommit för långt från sin förare. Det här är en bra jaktmetod om man har små viltrika såtar, och exempel på hundraser är wachtel och olika typer av terriers.

Man kan även jaga rådjur med stötande hundar. En stötande hund driver inte alltid med skall, och de förföljer bara djuren en kort sträcka. Även den här jaktformen lämpar sig bra på mindre viltrika såtar med många passkyttar. Här är det ganska vanligt med blandrashundar, men även olika typer av fågelhundar som till exempel vorsteh, spaniel och retrievers är.

När man smygjagar eller pürschjagar som man även kallar det är det viktigt att framför allt tänka på vinden. Se till att jobba i motvind så att inte rådjuren får vittring på dig. Det är även viktigt att vara tyst och röra sig sakta och försiktigt i terrängen. När man vaktjagar rådjur gäller det att ha tålamod och sitta stilla. Ett torn är alltid att föredra av många anledningar. Dels kommer du upp så att du får bättre överblick. Du har ett naturligt stöd från tornkanten och kanske viktigast av allt är att du får en bättre chans till ett bra kulfång. Vid hyggeskanter, fältkanter eller kända viltväxlar är bra platser att sitta och vaka. Ett tips är att vara ute och spana på rådjuren även när du inte jagar, för att lära dig deras rutiner och vägar. Vaktjakten kan även kombineras med lockjakt. Då har man lockpipor som imiterar rådjursläten. Det finns en uppsjö av lockpipor att välja mellan och det krävs träning för att bli duktig. Men det är verkligen spännande att sitta och locka in en fin råbock.

Tryck- eller klappjakt är inte så vanliga jaktformer, men det förekommer. Då går man i en drevkedja, med eller utan hundar och skrämmer fram viltet mot skyttarna. Här gäller det verkligen att vara noga med kulfång och skjutvinklar eftersom det finns ett stort antal människor i såten.

Vapen

De tillåtna kalibrarna för jakt på rådjur är kulvapen i klass 1 och 2, och hagelvapen i kaliber 20 och grövre. I samband med all typ av hundjakt kan man använda både hagel- eller kulvapen, och en drilling eller ett kombivapen är ett mycket bra alternativ. När man däremot ska smyg- eller vaktjaga är det kula som gäller. I samband med smyg- och vaktjakt är ett högförstorande kikarsikte att föredra, eftersom det då oftast blir skott på stillastående vilt på lite längre håll. Men under en jakt med hundar eller drevkedja kan ett lågförstorande sikte vara att föredra om du ska jaga med kula.

Tips

Om du ska vakt- eller smygjaga är jaktkläder som är tysta är att rekommendera. Gärna med ett borstat yttertyg som inte låter när du skrapar emot grenar. Det är även viktigt att plaggen är tysta i sig när du rör dig. Tänk på att täcka ansikte och händer, och se till att röra dig försiktigt så att inte rådjuren uppfattar dig. Det är även viktigt att dina skor är tysta att röra sig i, så att du inte har ett par kängor som knarrar.

En handkikare är smygjägarens bästa vän. Se till att stanna upp regelbundet och spana av marken så att du inte bara går på och råkar skrämma viltet.

Eftersom det ofta blir lugna skott i samband med vakt- och smygjakt är ett stabilt skjutstöd att rekommendera. En avståndsmätare är också ett bra komplement så att du är helt säker på avståndet innan du bestämmer dig för att skjuta.

Se till att du har övningsskjutit med ditt skjutstöd, och att du har full koll på hur ditt kulvapen går med jaktammunitionen på olika avstånd.

Vill du komma ut på rådjursjakt är det smidigaste att gå med i ett jaktlag, jaktklubb eller liknande.

För att arrendera jaktmark kan du vända dig till skogsbolag eller privata skogsägare i din närhet, eller till styrelsen i Viltvårdsområdet om det finns ett sånt. Annars kan du förstås också höra dig för med dina jaktkompisar om du kan få följa med som gästjägare.

Som rådjursjägare har du en väldigt lång säsong, på ett vilt som det finns gott om i merparten av landet, och som bjuder både på spännande jaktupplevelser och ett fantastiskt gott viltkött. Lycka till med din rådjursjakt.

Text: Johan Olsson