Rävjakt med schillerstövare

Jaktlycka i elfte timmen

Rävjakt med schillerstövare

+ DETTA ÄR EN PREMIUMARTIKEL
Logga in eller teckna en prenumeration här för att läsa hela artikeln.
Är du redan inloggad kan du prova ladda om sidan.

Detta reportage finns även som film!

Efter ett långt drev som slutade på en vattenfylld is, fattar vi beslut om att byta mark. I det ­absolut sista skjutljuset hittar Kôrven räven i ett gryt, och med hjälp av foxterriern Cea får vi upp räven ovan jord.

Det är februari och det är fortfarande mycket snö i Hälsingeskogarna. Vi samlas vid ridskolan i Ockelbo och Magnus Simonsson hälsar oss välkomna. Vi ska jaga räv med Magnus schillerstövare, Korven, eller ”Kôrven” som vi säger på hälsingemål.

Det är plusgrader och rätt så lågt i tak, men det är ett härligt gäng jägare som har samlats. På en gång börjar de slänga käft med varandra och berättar jakthistorier, den ena värre än den andra.

Rävjakt är en svår jaktform och mina förhoppningar är egentligen inte så stora. Jag har varit med på några rävjakter och hittills har det alltid slutat med att vi har gett upp utan att ens skymta en räv. Jag har också själv försökt många gånger att locka på räv, men jag är en usel rävjägare. Det är bara att erkänna. Men skam den som ger sig. Jag brukar ändå alltid se det mesta positivt och här står jag nu inför en helt ny och oskriven jaktdag.

ANNONS

Text: Katharina Olsson
Foto: Anders Dahlgren