Rävlock med ändrade planer

Locka på räv
På väg hem efter morgonens sista lockpass ser vi plötsligt en räv ute på åkern, den glider in en granplantering och nu har vi en plan, ska den gå i lås?

+ DETTA ÄR EN PREMIUMARTIKEL
Logga in eller teckna en prenumeration här för att läsa hela artikeln.
Är du redan inloggad kan du prova ladda om sidan.

Detta reportage finns även som film!

Locka räv, hur svårt kan det vara? Två ­gamla jakt­elever på viltrika, uppländska marker ­under tre dagar kan väl inte misslyckas? Det är sista dagarna på rävjakten, piporna är packade och studsaren inskjuten.

Christian var faktiskt den som fick in mig på Viltmästarspåret från första början. Utan honom hade jag troligen aldrig lämnat hembygdens trygga vrå och vidgat mina vyer. Två jaktidioter från Hälsingeskogarna som gav sig in en värld vars motsvarighet inte existerar på våra breddgrader. Fasaner, rapphöns, vildsvin och dovvilt, för att inte tala om alla konstiga lövträd, taggiga snår och jordbruksgrödor. Allt detta gav begreppen viltvård och viltförvaltning en helt annan innebörd än vad vi var vana vid hemifrån. Ett begrepp som spelar en särskilt central roll i den seriöse viltförvaltarens uppdrag är predatorkontroll. Vinsterna med att hålla efter våra småpredatorer som till exempel räv, mård och kråkfågel är stora, inte bara för det jaktbara småviltet utan även för till exempel storspoven och tofsvipan vars bon är hårt utsatta för predation. Våren och försommaren är den absolut känsligaste perioden och utgör ett veritabelt smörgåsbord för predatorer. Det är förstås bra att hålla efter dem under hela säsongen, men störst nytta gör predatorkontrollen om den fokuseras så sent på säsongen som möjligt. På så vis köper du småviltet en ”lucka” för att lyckas få fram sina avkommor.

Text och foto: Anders Dahlgren

ANNONS

LÄMNA ETT SVAR

Var vänlig fyll i din kommentar
Var vänlig ange ditt namn