Detta är premiuminnehåll!
Det finns mer att läsa här! Logga in som prenumerant för att ta del av allt innehåll.
+ Prenumerant? Logga in för att fortsätta läsa.
+ Teckna en fysisk prenumeration.
+ Teckna en digital prenumeration.
Om du redan prenumererar på tidningen kan du koppla ihop din fysiska prenumeration med hemsidan. Är du redan inloggad kan du prova ladda om sidan.
Ett jaktminne för livet
Jag har aldrig fastnat riktigt för bockjakten som en del gör. Visst en fin och solig augustikväll vid en vall är ju inte så mycket som slår. Men min första bock fick jag kämpa ganska mycket för och de andra åren efter den har inte varit så framgångsrika de heller. Men det kanske är just bockjakten jag en dag kommer tycka är den allra roligaste.
Som ny jägare är alla första vilt speciella och alla nya jaktformer är alltid lika spännande tycker jag.
Under mitt första år som jägare lyckades jag aldrig fälla någon bock. Varken på premiären eller dagarna efter. Det var inte så att jag inte gjorde några försök. För det gjorde jag verkligen, då jag från den dagen som jag började jaga varit en inbiten jägare. Jag lyckades heller inte få någon bock i pass på någon drevjakt. De lyste med sin frånvaro kan man lugnt säga.
Andra året var jag väldigt peppad innan bockpremiären, som man är innan alla premiärer varje år tycker jag. Förväntningarna och pirret när man går och lägger sig och när man ställer klockan inför morgondagen. Just bockpremiären känns dessutom lite som startskottet för säsongen.
Text & foto: Erica Egonsson
