Det är dags för årets älgjaktspremiär hemma i Skaraborg och premiärnerverna är på topp. Lördag morgon den 8 oktober och väskan är packad med traditionsenliga tekakor med stekta ägg och kaffet är fyllt i termosen.
Vi samlas som vanligt hela laget klockan 07:00 i maskinhallen för att planera första såten och ljuga lite över en kopp kaffe. Årets tilldelning är sänkt ifrån året innan så i år har vi en vuxen och en kalv, den vuxna ska vara ett hondjur.
Efter en timmes genomgång och kaffedrickande har vi fått våra pass i första såten utdelade och vi ger oss ut.
Jag fick ett pass på ett hygge där jag tidigare år haft turen att fälla både älg och vildsvin så det har blivit lite utav mitt pass. Klockan går och höstsolen kommer fram och värmer riktigt gott där på förmiddagen då det plötsligt knakar till så där härligt då man vet att nu kommer det älg.
Det knakar till en gång till och rakt upp för kullen där jag står kommer det en älg i trav, jag ser direkt att det där är en liten tjur. En tretaggare för att vara korrekt, och den travar förbi mig på cirka 80 meter och försvinner in i en yngre granplantering.
Jag rapporterar på radion att en tjur har passerat hos mig och att den försvann, men i samma sekund vänder jag mig om och då har tjuren kommit tillbaka och står nu bara cirka 60 meter ifrån tornet och stirrar på mig. Där går han i nästan femton minuter innan han sakta lunkar vidare in i den täta ungskogen.
Detta var det enda vi hade framför oss denna dag.
Ny dag nya tag
Söndagsmorgonen bjuder på en klassisk fin oktobermorgon och jag blir placerad i ett annat torn denna fina höstmorgon, vilket också är ett pass där jag året innan sköt en kviga, så jag känner att detta passet kan bli giftigt.
Denna morgon släpper min morbror sin gråhundstik Kvarnvallens Ebba och det tar inte många minuter innan hon får upp älg. Och denna gång är det ko med kalv, men av någon anledning så delar sig kalven ifrån kon och Ebba förföljer kalven som drar sig söderut och förbi två passkyttar.
När det är som mest spännande på radion så vänder jag mig om och då kommer den ensamma kon upp till mig och stannar bara 20 meter ifrån tornet med full bredsida. Jag står blickstilla och ser hur hon stirrar på mig innan hon vandrar vidare.
Men orolig som hon var eftersom hon kommit ifrån kalven så uppehåller hon sig runt mig den närmsta tiden och går runt mitt torn.
Hon får fint fortsätta förbi mitt pass och jag lyssnar med spänning vidare på radion hur det går med kalven som nu går emot passkytt nummer tre där det säger pang, som senare efter eftersök visar sig vara en bom.
Även denna dag har bjudit på älg hos mig och jag säger till mina jaktkamrater att de är ju fasen att älgarna kommer till mig och att det alltid är fel älgar som kommer förbi.
Något alla tycker är lite komiskt då dom inte sett en enda älg på två dagar och det bara är jag som sett älg i stort sett.
Tredje dagen gillt?
Måndagen är här och vi jagar första såten där vi dragit lott om vem som ska sitta vart. Jag blir tilldelad pass 30 och jakten drar i gång, hundarna får upp och det skäller på bra.
Det är gångstånd och hundarna har helt min riktning enligt pejlen så jag hoppas att kan det bli min chans nu och att rätt älg ska komma i pass hos mig idag.
Men icke sa Nicke, det smäller i passet innan mig och på radion hörs Fredrik ropa att han har fällt en fjolårskviga.
Jakten avbryts och vi åker och hjälper Fredrik med kvigan så vi får ut den till närmsta väg. Väl ute vid vägen passar det bra med förmiddagsfika och upplägg för såt två för dagen.
Även denna gång lottar vi passen och jag får ett bakpass vid nummer 30, just de passet jag precis hade suttit på. Jag tänkte för mig själv att ska jag sitta på samma pass igen, nej jag ber någon byta pass med mig. Men i samma stund känner jag, nej fasen, man byter aldrig ett pass.
Så jag beger mig till mitt pass och klättrar upp i tornet. Jaktledaren meddelade att han sett ko- och kalvspår inne i såten så det bådade gott. Det tar bara någon sekund och hunden Harry klämmer i och vi har älg på benen även i såt nummer två.
Älgarna vinklar ut mot en stor mosse vilket blir i helt fel riktning ifrån mitt pass. Men av någon anledning vänder kon och går rakt emot mig med kalven tre steg bakom. Jag ser dom på långt håll och börjar känna lite puls när de har kursen rakt emot mig.
Jaktledaren meddelar via jaktradion att jag får vara beredd för det går rakt emot mig. Något han inte visste var att i just den sekunden har jag höjt mitt vapen och trycker av.
Kalven lägger sig på platsen och kon fortsätter i väg. Jag hör samtidigt i radion att de andra hört smällen och att de var ganska säkra på att det var jag som äntligen fick ”rätt” älg i pass den här gången, och så var det. Jag meddelar de övriga att årets älgjakt nu var över och att de kunde samlas vid mig på pass 30.
Efter mycket stolpe ut blev det lite stolpe in och jag fick för femte året i rad skjuta en älg här i laget.
Men hur det blir på älgjakten 2023/2024, det återstår att se.
Alexander Svensson
Bor: Skövde.
Född: 1990.
Yrke: Fastighetsskötare.
Familj: Sambo och hunden Stina.
Favoritjakt: Rådjursjakt med drever.
Instagram: asvenssons_jakt.
Text: Alexander Svensson
Foto: Privat





