Det finns 13 olika utterarter i världen. Den art som finns i Sverige heter Lutra lutra på latin och är den enda utterart som finns naturligt i Europa.

Uttern är ett mårddjur som lever nära vatten, både salt och sött duger. Den förväxlas ibland med minken eftersom de båda är mårddjur som håller till vid vatten. Men uttern är större än minken och har dessutom en mycket längre och kraftiga­re svans. Andra släktingar är iller, vessla, hermelin, mård och järv.

Uttern är oftast nattaktiv och man kan se dess framfart genom att den sätter spår­stämplar i kanterna på stränderna. Och då det är snö kan man hitta rännor som ­skapats då uttrar åker rutschbana nerför backar eller släntar.

Kännetecken
Till färgen är uttern brun, förutom på hals och bringa där pälsen är ljusare, nästan beige. Uttern har två typer av hår. Under­ullen som håller uttern varm och stickelhår som håller vattnet borta. Kroppen är lång och spollinjeformad, benen är korta och mellan tårna har uttern simhud. Dessutom har uttern en kraftig svans och små öron, som stängs när den dyker. Allt detta för att anpassa sig till ett liv i vattnet. Ansiktet är gulligt och en utter ser alltid pigg ut.

Utterns spillning doftar i motsats till minkens spillning gott. De båda arternas spillning påminner om varandra i utseende men är lätt att skilja åt på lukten. Minkens spillning luktar nämligen mycket fränt medan utterns spillning doftar sötaktigt och påminner om violernas doft.

Föda
Utterns föda består i huvudsak av fisk men det slinker även ner en del grodor, kräftor, fåglar och mindre däggdjur. Den fångar sina byten i grunda vatten.

Ekologi
Uttern är en mycket duktig simmare och ett kraftfullt rovdjur. Den ger sig gärna på sin mindre artfrände minken, vilket kan vara förklaringen till att minken för­svunnit från vissa områden. Uttrarna, framför allt hanarna, företar med för­kärlek långa vandringar längs vatten­dragen.

Uttern har inga naturliga fiender. Hoten kommer istället ifrån människor genom bland annat miljögifter som släpps ut i hav­en, samt av förstörda livsmiljöer på grund av att det byggs fabriker nära vattendragen som de lever i. Dessutom händer det att de blir offer för trafiken.

Förökning
Honorna blir vanligtvis könsmogna vid två års ålder. Efter cirka två månader efter parning föder honorna en till fyra ungar i ett gryt nära vatten. Födslar förekommer under hela året men i Sverige är den normala perioden april-juni. Sedan stannar ungarna hos modern under cirka ett års tid.

Utbredning
Lutra lutra har sitt utbredningsområde i Europa, Nordafrika och norra Asien. För bara 50 år sedan fanns det uttrar inom hela dessa områden men sedan minskade den dramatiskt. Idag är den så gott som utrotad i de industrialiserade delarna av Europa. Det finns bara täta och livskraftiga stammar i Skottland, på Shetlandsöarna och Irland, längs den nordnorska kusten och i östra Europa. Uttern ökar på flera håll i Sverige och ses nu på platser där den inte har setts på flera årtionden. Flera åtgärder har gjorts för att rädda uttern. Bland annat startade Världsnaturfonden och Jägareförbundet ”Projekt Utter” 1975. Syftet var att ta reda på varför uttrarna blivit så få i antal samt försöka göra något åt detta.

Numera ökar stammen sakta men säkert.

Projekt Utter har tillsammans med Vägverket också anlagt utterpassager vid ett antal broar för att minska risken att uttern blir påkörd. Uttern simmar nämligen ­ogärna under broar utan väljer ofta land­vägen. Det innebär att den ibland måste gå upp och passera en trafikerad väg.

Jakt
Uttern jagades länge för sin vackra, slitstarka och värdefulla päls. Men den jagades även på grund av att vi människor såg uttern som en konkurrent om fisken. Men man har konstaterat att konkurrensen är förvinnande liten. Däremot kan uttern orsaka skador i fiskodlingar.

Numera är ingen jakt på utter tillåten i Sverige.

INFO

Längd: Honorna är cirka 90 centimeter långa och hanarna runt en meter lång.
Ålder: Livslängden är troligtvis 4 år, men i fångenskap kan de bli upp till 15 år.
Läte: Uttern är tystlåten och yttrar sig oftast enbart vid parningen och då den har ungar. Dess läte är visslingar, morranden och ­snörvlingar.
Övrigt: Lever ensamma större delen av året. Mest aktiv på natten. Kan hålla andan i 45 sekunder. Rödlistad. Fredad sedan 1968.

Text: Ronnie Sedin