Det kanske känns som lite överkurs, men för den seriöse jägaren som vill minimera risken att skrämma viltet får inget lämnas åt slumpen. Gnisslande och skramlande rembyglar är viltets bästa vän. Här ger vi några enkla tips på hur du tystar och vårdar dina rembyglar för att öka chansen att komma till skott.
Minus nio grader i luften, det drar dessutom lite där du sitter i tornet på åkerholmen. Det är januari och säsongens sista drevjakt. Hittills har jakterna gått trögt, det har varit lite stolpe ut hela säsongen. Jaktledningen har dagen till ära släppt en dovskovel, men att en sådan skulle visa sig hos just dig av alla skyttar känns inte speciellt troligt, sådan tur har man väl inte. Dagarna är korta, det är inte mer än 20 minuter kvar av sista drevet och du har redan mentalt gett upp. Tankarna på att komma hem och tappa upp ett varmt bad börjar cirkulera i huvudet. Plötsligt hörs frasande steg i de frusna eklöven på andra sidan den smala åkern, en mindre herrklubb försöker smyga ut ur såten och närmar sig ditt pass lugnt och försiktigt. Avståndet är inte mer än 70 meter när de exponerar sig ute på åkern, längst bak går en riktigt grann skovel. ”Den håller garanterat medalj” tänker du för dig själv samtidigt som du försiktigt lyfter upp studsaren, lägger vapenremmen mellan tornkanten och förstocken, skoveln har nu perfekt bredsida och du bestämmer dig för att skjuta. Du behöver bara flytta fram vapnet lite för att komma ner ordentligt till kolven, en liten snabb rörelse och ett ljudlig ”TOCK” hörs när rembygeln slår emot den hårda syntetkolven. Herrklubben kastar till, stannar upp för en sekund och lyssnar men tyvärr har du nu bara ändalykter i kikarsiktet och får vackert se på när drömskoveln försvinner ur såten.
Historien är lyckligtvis fiktiv, men jag tror många av oss kan relatera och har varit med om liknande fadäser under jakt. Här kommer några enkla tips för att tysta och vårda dina rembyglar.
Gnissel och knarr
En del av det oljud rembyglar kan orsaka har att göra med friktionen mellan metallytorna. På löstagbara rembyglar finns oftast flera led som kan behöva smörjas upp. Pinnen som träs in i rembygelfästet kan med fördel smörjas upp med någon typ av fett. Fett både smörjer, rostskyddar och dämpar även skrammel till viss del.
Övriga delar som är svårare att komma åt smörjs enklast med WD-40 eller liknande rostolja som kryper in bra.
Fyll på när det behövs.
Skrammel mot stocken
Ett enkelt tips för att undvika att rembygeln slår emot stocken är att vira ett eller flera vanliga gummiband runt själva rembygelhållaren. På så sätt bromsas rembygeln upp och hindras från att nå stocken. Man kan förstås även klippa till en bit gummiduk, filt eller liknande som fyller samma funktion men gummiband är billigt och lätt att byta. Köp ett 200-pack för några kronor så klarar du dig livet ut.
Slag mot tornkanter
Förutom själva rembyglarna är de flesta vapenremmar även försedda med diverse spännen i metall eller plast, dessa kan lätt orsaka en del oljud när de slår emot en tornkant, skjutkäpp eller annan utrustning man släpar med sig ut på jakt. Vill man tysta ned även dessa är några varv med vulktejp ett bra alternativ. Detta ger en lite tjockare gummiyta runt spännet (eller rembygeln) och minskar ljudet avsevärt.
Text och foto: Anders Dahlgren
