Minken är ett litet mårddjur vars pälsfärg ofta varierar. För det mesta är den mörkbrun på hela kroppen så när som på en vit fläck under hakan. Men den kan även ha vita fläckar på buken samt på bröstet. Den lever nästan alltid i vattennära områden på grund av att den livnär sig på djur som lever i eller vid vatten. Den föredrar en kost på fisk och skaldjur men en och annan sork och groda, samt något ägg och någon sjöfågel, slinker också ner. Minken är en mycket duktig simmare som dessutom är bra på att lägga upp matförråd.
Arten har funnits i Sverige sedan i början av 1900-talet. Minken importerades från Nordamerika till Europa från 1920-talet och framåt på grund av sin päls. Förra århundradet var nämligen en minkpäls eller en minkstola (en slags liten cape av minkpäls) många kvinnors stora dröm. En del minkar rymde från pälsfarmarnas burar och på så sätt förökade de sig och spred sig över stora delar av Europa. I Sverige finns minken i så gott som hela landet, förutom i de nordligaste fjälltrakterna.
Hot mot fåglar
Minken hör inte naturligt till vår svenska fauna och är därför ingen önskvärd invandrare. Den har dessutom en mycket negativ inverkan på vårt ekosystem. Framför allt är den ett stort hot mot sjöfåglar. Inte minst mot tobisgrissla och tordmule, eftersom båda dessa arter häckar i markhåligheter. På så sätt är de lättfångade byten för minken. En del fågelarter har till och med fått ändra på sitt levnadssätt för att klara sig undan minken. Gråtruten var till exempel tidigare en markboende fågel. Men på grund av minkens frammarsch i vårt land har den fått flytta upp på hustaken.
Naturliga fiender
Minken är i sin tur hotad av rödräven, både för att de båda konkurrerar om samma mat och eftersom räven är den starkare av dem kan det bli för lite mat över till minken de år som det finns många rävar. Dessutom dödar räven gärna en mink om den kommer åt för att slippa konkurrera om maten. Då rävpopulationen minskade på 80-talet på grund av rävskabb ökade antalet minkar istället stadigt. Förutom räven har minken inte många naturliga fiender.
Parning
Minkens brunstperiod ligger mellan februari och april. Honan föder sina ungar under april och maj, beroende på när parningen skett. Kullarna ligger vanligtvis på fyra till sex ungar. Därefter hänger familjen ihop under hela sommaren. Under hösten lämnar ungarna mamman och vid cirka ett års ålder är de könsmogna. Hanar kan ha hemområden som sträcker sig upp till tre kilometer och de markerar sitt revir med hjälp av dofter. Oftast väljer de ett område som ligger vid ett vattendrag.
Jakt
Jakt på mink är tillåtet under hela året genom så kallad skyddsjakt. Idag jagas minken inte så ofta för sin päls utan för att förebygga skador av vilt, mycket beroende på att den är en invasiv art. Den vanligaste jaktformen efter mink är med hjälp av slagfällor eller fällor för levandefångst. Men minkar fälls även vid vakjakt samt vid jakt med hund som markerar mink.
INFO:
Mink på latin: Mustela vison.
Vikt: Cirka 0,5 – 1.5 kilo.
Längd: Koppen är mellan 30-54 centimeter lång och svansen mäter 14-21 centimeter.
Förväxlingsrisk: Minken förväxlas ibland med utter och bäver men båda dessa har rundare kroppsform än minken och är dessutom mycket större. Minken kan även förväxlas med illern, som dock är mycket mindre.
Kroppsbyggnad: Lång och smidig kropp med korta ben.
Text: Ronnie Sedin
