Detta är premiuminnehåll!

Det finns mer att läsa här! Logga in som prenumerant för att ta del av allt innehåll.

+ Prenumerant? Logga in för att fortsätta läsa.
+ Teckna en fysisk prenumeration.
+ Teckna en digital prenumeration.

Om du redan prenumererar på tidningen kan du koppla ihop din fysiska prenumeration med hemsidan. Är du redan inloggad kan du prova ladda om sidan.

Dagarna blir längre och ljusare och jaktsäsongen går ner på lågvarv för många av oss. För den som vill göra en viltvårdande insats och dess­utom ta vara på vårvädret erbjuder våra kråkfåglar ­fortfarande en gyllene möjlighet.

Kråka, skata och kaja får jagas från den 1 juli till den 15 april i landets södra delar och från 16 juli till 31 april i de norra. Gråkråkan (som vår vanliga kråka egentligen heter) hamnade på 2020 års rödlista som Nära Hotad (NT). Arten har enligt rödlistan sett en nedåtgående trend de senast 18 åren vilket gör att den gick från att klassas som Livskraftig (LC) till NT. Det är alltså inte antalet kråkor som är anledningen till klassningen utan en tydlig trend över lång tid. Anledningen till nedgången förklaras till viss del med korpens predation på kråkornas ägg och ungar. Vi ska förstås hålla ett öga på utvecklingen men i dagsläget finns ingen anledning att begränsa jakten, lokalt behöver kråkan och övriga kråkfåglar fortfarande hållas efter i syfte att gynna bland annat viltvården. Kråkor och skator är betydande predatorer främst på ägg och fågelungar, men kråkfågel kan även orsaka skador för lantbruket och utgöra en sanitär olägenhet i djurstallar och liknande. Sent på säsongen, så nära inpå häckningen som möjligt, är fågelbestånden som lägst och som minst rörliga. Det är också då jakten ger som störst effekt om man är ute efter att hålla nere det lokala beståndet. På så sätt kan vi ge övrigt småvilt och utsatta arter en välbehövlig ”lucka” där deras chanser att lyckas med sina föryngringar ökar.

Text: Anders Dahlgren