Bäverjakt

Bävern är ett vilt som bjuder på spännande jaktupplevelser, och bäverjakt är en njutbar jaktform om vädret är rätt. Med tanke på att bävern ställer till en del oreda gör du också en bra insats om du hjälper till med att hålla stammen i schack.

Även om en stor del av er som troget läser Allt om Jakt & Vapen är rutinerade jägare, så finns det en hel del nya jägare med. Det finns även vissa av er som jagat i många år, men kanske bara ägnat er åt ett fåtal olika jaktformer. Av den anledningen kommer vi i en rad reportage gå igenom hur olika jaktformer fungerar, och i den här utgåvan fokuserar vi på bäverjakt.

Biologi och historia

Bävern får jagas från den 1 oktober till ­mitten av maj, men våren är den tid som många förknippar med just bäverjakt. Kanske beror det på att jakttiden på de flesta andra vilt har tagit slut då, men samtidigt är det också en härlig tid att vara ute i skog­en, och bävern bjuder ofta på spännande jaktupplevelser.

Bävern är Sveriges största gnagare och den kan bli upp till en meter i kroppslängd, med en svans på cirka 30 centimeter. Bävrar är vattenlevande däggdjur och man ser dem oftast simma i vattnet i skymning eller på natten när dom letar föda.

Vid slutet av 1800-talet var bävern ut­rotad i många länder och så även i Sverige. Anledningen till att den var så eftertraktad var på grund av sitt skinn och sitt ”gäll” och 1873 blev bävern fridlyst. Nästan 50 år senare, år 1922 planterade man in ett första bäverpar från Norge i östra Jämtland. Mellan åren 1922 och 1939 importerades fler bävrar vilka placerades ut på olika platser i landet, från Småland till Lappland, och arten förökade sig så kraftigt att man senare kunde börja tillåta jakt på bäver över hela Sverige.

Människans stora intresse för bäverns gällpungar har historiskt varit bäverns olycka. Det finns historiska lämningar som vittnar om att man redan på 300-400 talet före Kristus var bekant med bävergällets egenskap­er. Man har hittat recept från 1700-talet på över 200 användnings­områden för bävergäll. Gällen skulle hjälpa mot till exempel magproblem, feber, epilepsi och tandvärk men även som snus för att orsaka nysningar som skulle skapa klarhet i hjärnan. Bävergäll har också använts som parfym för att skapa en vulgär, sexuell doft.

Bävergället innehåller 75 olika kemiska komponenter, varav vissa desinficerande, andra bakteriehämmande och vissa stimulerar blodtillströmningen till huden. Därför är det inte så svårt att förstå att priset på detta undergörande medel var högt. Siffror från 1830-talet berättar att man fick betala ­mellan fyra till sju riksdaler för 15,5 gram bävergäll. Det motsvarade en drängs årslön!

Bävern har en tjock och tät päls som är brun med en lite ljusare undersida. Under nosen har den rejäla tänder som växer hela livet. Den karaktäristiska svansen är platt och hårlös.

Ett kraftigt slag med svansen mot vatten­ytan fungerar som en varningssignal när ­bävern anar fara eller känner sig hotad. Bävern har stora, simhudsförsedda bakfötter för att skjuta på när den simmar och svansen används som styrorgan.

När bävern dyker stänger den både öron- och näsöppningarna. Ögonen täcks av en hinna som fungerar nästan som ett cyklop, och bävern har en hudflik i svalget som gör det möjligt för den att gnaga även under vattenytan.

En vuxen bäver kan vara under vattenytan i upp till 15 minuter, en yngre bäver klarar inte av att vara under ytan lika länge.

Bävrar lever i familjegrupper som består av föräldrar och deras ungar, och oftast har dom en till fyra ungar. Fjolårsungarna ­stannar i boet i två år och hjälper till att lära de unga bävrarna att leta föda, fälla träd och allt annat som en bäver måste känna till.

Bävern förkommer i alla typer av inlands­vatten så länge det inte bottenfryser på vintern eller är för strömt. De bor i hyddor byggda i kanten av ett vattendrag, eller i hålor grävda i en strandbrink. En normalstor bäverhydda blir cirka en till två meter hög och cirka två till fyra meter bred. Ingången till hyddan vill bävern ha under vattenytan, vilket gör att de ofta dämmer upp vattendrag så att vattennivån hålls konstant. Det här kan förstås få både positiva och negativa konsekvenser.

Bävern kan skapa naturliga viltvatten med mycket död ved som gynnar många arter av både fåglar och växter, men de kan förstås också orsaka stora skador när skogs- eller jordbruksmark översvämmas. Vägtrummor som täpps igen är också ett ganska vanligt problem orsakat av bävern.

Jakt

Bävern får jagas från 1 oktober i hela landet. I norra Sverige får man jaga bävern fram till 15 maj, men i söder bara fram till 10 maj.

Man beräknar att det skjuts omkring 5 000 till 10 000 bävrar varje år, vilket är ­färre än den årliga tillväxten, så bäver­stammen växer år för år.

Vak- eller smygjakt i gryning och skymning är det vanligaste jaktsättet när man jagar bäver, men man kan också jaga bäver från båt. Det är tillåtet att använda fällor för att fånga och avliva skadegörande bävrar, men det krävs ett särskilt tillstånd, och jägaren måste ha gått en kurs i bäverfångst.

Bävern ser inte speciellt bra, men den uppfattar rörelser, så det gäller att vara stilla när man sitter och vakar. Hörseln är förhållandevis bra, men den förlitar sig allra mest på sitt luktsinne, så det är viktigt att tänka på att vara rätt i vind i förhållande till bävern. Bra platser att sätta sig och passa på bäver är vid bäverns matplatser, där de nyligen fällt träd.

Fördelen med att jaga bäver från båt är att man oftast kan komma ganska nära. Även här gäller det att ha koll på vinden.

Sträva alltid efter att skjuta bävern när den gått upp på land, mest eftersom man då har ett större träffområde än när bävern är i vattnet. När den är på land skjuter du mot bogen på vitala delar, precis som på andra vilt. Men man kan så klart även skjuta bäver i vattnet, då riktas skottet istället mot huvudet.

När man jagar bäver är det bra att ha en handkikare för att kunna söka av vattendrag och strandkanter. Ett skjutstöd är också en bra hjälp. Eftersom jakten ofta bedrivs när det är mörkt ute är ett kikarsikte med bra ljusinsläpp en fördel. Du kan också ha en pannlampa med dig. Den kan komma väl till pass när du ska hämta din skjutna bäver och sedan ta dig hem i mörkret.

Om du jagar från båt är ett tips att förvara känslig utrustning, som till exempel mobiltelefon, i någon form av vattentät behållare. Övrig utrustning kan man med fördel knyta fast, så att den inte sjunker om båten eller kanoten skulle välta.

Bäver får bara jagas med kulvapen, och med vapen i klass ett eller klass två. Du ­måste ha en expanderande kula, och med tanke på att du jagar kring vatten är en mjuk kula, typ varmint, att föredra. En sådan kula minskar risken för ricochet. Du ska alltid tänka på kulfång när du skjuter, men det blir extra viktigt när man jagar nära vatten, eftersom en kula kan studsa på vattnet.

När du skjutit din bäver är det bra att bestämma hur du vill ta tillvara på den, innan du sätter kniven i den. Om du vill göra ett helmontage ska du kyla ner bävern. Sedan stoppar du den i en plastsäck och fryser in den hel. Om du vill ta reda på skinnet finns det en hel del olika varianter att göra det på. Ett tips är att ringa en konservator och rådfråga, eller ta hjälp av någon jaktkompis som har erfarenhet.

Bäver flås liksom sälen med en metod som kallas rundflåning. Ett snitt läggs då från hakspets till svans på buksidan, sedan skär man bara runt benen och svansen. På så sätt blir skinnet nästan runt med hål endast där benen varit.

Glöm inte köttet. Låren är till exempel fina att röka och ryggbiffarna lämpar sig bra på grillen i sommar.

Att få ge sig ut i naturen en vacker vårkväll och jaga bäver är en naturupplevelse utöver det vanliga. Att hålla efter bävern är också en naturvårdande insats, eftersom bävern ställer till med en hel del oreda på sina håll.

Lycka till.

Text: Johan Olsson