Detta är premiuminnehåll!
Det finns mer att läsa här! Logga in som prenumerant för att ta del av allt innehåll.
+ Prenumerant? Logga in för att fortsätta läsa.
+ Teckna en fysisk prenumeration.
+ Teckna en digital prenumeration.
Om du redan prenumererar på tidningen kan du koppla ihop din fysiska prenumeration med hemsidan. Är du redan inloggad kan du prova ladda om sidan.
Denna artikel finns även som film!
Trots att alla jakthundar behöver skottränas från tidig ålder så är det ändå vid viss jakt där en genomtänkt skotträningen har betydelse. I de jaktformer där skottet kan komma i hundens omedelbara närhet är det särskilt betydelsefullt att man har en strategi för hur skotträningen ska utformas från tidig ålder, för att hunden inte ska bli negativt berörd av skottet och upplevas som skotträdd eller skottberörd.
En hund som driver räv eller hare kanske inte alls hör skottet särskilt väl då den oftast är fokuserad på att driva när drevdjuret visar sig för skytten. Däremot när det gäller de olika fågelhundsraserna, både för de apporterande och för de stående fågelhundarna, kan skottet komma att avlossas mer eller mindre vid sidan av eller i värsta fall över hundens huvud. Även vid eftersök kan skottet komma väldigt nära inpå hunden och vid dessa olika jakttillfällen kan en hund som inte fått någon skotträning innan jakten komma att reagera negativt. Hunden förstår inte att skottet i sig är något positivt utan kan istället bli rädd och uppleva skottet obehagligt med ett oönskat beteende som följd. Har man fått sin jakthund skottpåverkad så har man samtidigt dragit på sig en massa merarbete för att arbeta bort detta och i värsta fall kanske man inte lyckas alls med att få bort denna problematik. Av den anledningen borde alla som ska jaga med sin hund även ha en plan för hur skotträningen ska ske, innan den första jakten för den unga hunden äger rum.
Text och foto: Kenth & Anette Gustafsson
