Den här artikeln finns även som film!
I nummer 9 i Allt om Jakt & Vapen 2017 berörde jag stannakommandot i mer allmänna ordalag. I det här numret kommer jag att mer belysa vikten av ett ovillkorligt stannakommando för våra fågelhundar och då i första hand för den stående fågelhunden. Men även för de stötande fågelhundarna, alltså våra olika jaktspanielsraser, är ett ovillkorligt stannakommando en nödvändighet.
När det gäller stannakommandot vid jakt med den stående fågelhunden så är det, det kommando jag lägger ner mest arbete på, ställer högst krav på och är mest konsekvent och noggrann med, förutom då inkallningskommandot som jag anser vara precis lika viktigt. Inget av dessa två kommandon kan jag ge det minsta avkall på eftersom det i väldigt hög grad är kopplat till hundens säkerhet. I samband med att fågel går upp i närheten av hunden måste den därför bli kvar på plats där fågeln går upp för att den inte ska riskera att hamna i skottlinjen.
För mig är det även viktigt att få ett så väl fungerande stanna som möjligt så att hunden blir kvar på plats om den råkar springa in i fågel i fel vind, eftersom det inte alls är ovanligt att det kan sitta fler fåglar i samma område. Har jag då en hund som stannar när fågeln går upp kan jag med hjälp av en inkallning ta tillbaka hunden i samma riktning som den kom i samband med att den stötte fågeln, för att på så sätt ge hunden en ärlig chans att i bättre vindförhållanden utreda platsen där fågeln satt och på så sätt kanske få till en riktig jaktbar situation. För att få den lydnaden på sin hund behöver man arbeta på ett sådant sätt att hunden mer eller mindre sätter sig reflexmässigt. Det kommer också innebära mycket arbete med grunddressyren men det handlar även om att ge hunden de rätta erfarenheterna i samband med fågel.
Men som jag i en tidigare artikel i Hundskolan påpekat så anser jag att alla hundar, oavsett ras eller arbetsområde, ska kunna stanna för att inte hamna i situationer där jag inte har kontroll på min hund, om den sticker iväg utan min tillåtelse, ser grannens katt eller något annat som kan vara precis lika triggande intressant.
När börjar jag?
Precis som med allting annat så börjar jag tidigt med mina hundar men tar stor hänsyn till deras mognad och olika individuella förutsättningar. För att lyckas med all träning är det viktigt att jag hela tiden jobbar med hunden och inte emot den och det betyder också att jag måste ha lite fingertoppskänsla för att inte missbruka det förtroende som hunden har för mig som dressör. Av de hundar jag hitintills arbetat med har jag inte kunnat jobba med någon av dem på samma sätt som någon av de andra, just utifrån deras individuella skillnader. Men jag följer ändå alltid en preliminär och generell plan i mitt arbete med hunden som jag kan förhålla mig till, och som fungerar som en mall för mitt dressyrarbete med varje enskild individ.

Det inledande arbetet
I förra avsnittet i Hundskolan så var kommandot ”sitt” i fokus. Med det kommandot som utgångspunkt börjar jag även träna stanna. För mig är det naturligt att sätta upp handen som ett stoppkommando även när jag tränar in sitt. Det gör att den unga hunden redan från början är van vid att kommandot har kompletterats med ett handtecken. Är sittkommandot väl genomarbetat, som normalt i mitt arbete med hunden brukar vara vid cirka fem månaders ålder, så har jag vid den åldern en hund som spontant sätter sig endast på handtecken när den finns i närheten av mig. För mig är åldern ett riktmärke för hur långt jag ska ha hunnit med varje individ, det är en målsättning jag har, men det viktigast är ändå att sittkommandot är väl genomarbetat och befäst och att det har långt större betydelse än vilken ålder hunden befinner sig i.
Börja de inledande övningarna inomhus och på korta avstånd i en störningsfri miljö genom att locka på hunden, utan att man då använder sig av det det ovillkorliga hit-kommando som alltid betyder att hunden ska komma hela vägen fram till mig som förare utan stopp. Placera dig så att du står i en rak riktning i förhållande till hur hunden kommer, när den bara har några meter fram till dig så sätter du upp handen. Har den då uppfattat att handen betyder att den ska sitta så kommer den direkt att bromsa upp för att sätta sig men i samma stund som du ser att den stannar upp för handen, säger du istället stanna till hunden och tar ett steg emot den. Inte ovanligt blir det att hunden kommer sätta sig naturligt för att den tidigare tränat in ett sitt för handen. Blir det att hunden bara blir stående så kommenderar du därefter sitt, eftersom du vill ha kontroll över hunden när den har får ett stanna kommando. Har du en hund som bara stannar och förblir stående så är det lättare för hunden att förbryta sig mot kommandot utan att du själv hinner agera. Måste den sätta sig så är det lättare att uppfatta om hunden är på väg att ta eget initiativ och bryta mot kommandot vilket betyder att man själv har bättre förutsättningar att kunna korrigera, oavsett om det är i början av träningen eller när man sedan jagar med en välutbildad fågelhund.
Befäst stannakommandot
Fortsätt med att befästa stannakommandot inomhus. Öka avståndet succesivt för att hunden ska bibehålla en trygghet med kommandot. Genom att stanna hunden och se till att den blir sittandes kan man ytterligare provocera genom att ställa större och större krav på hunden så att den verkligen blir kvar i stanna/sitt-kommandot. Med små störningar kan man kontrollera att hunden förstått innebörden av kommandot, ytterligare befästa det och dessutom få en bild av vart man befinner sig i kravfasen. Inledningsvis räcker det med att du rör dig runt hunden, men behåll fokus på den så att du kan korrigera om den vill resa sig upp. Börja på korta avstånd och allteftersom blir det avståndet längre ifrån hunden. Förslagsvis kan man även kombinera övningarna genom att böja sig ner, lägga ner en apport, gå ifrån hunden, men själv gå och plocka upp apporten. Under tiden som hundens utbildning pågår måste det vara jag som hundförare som alltid löser upp den från kommandona. Det gäller speciellt för stannakommandot, där får man aldrig slarva. Gå fram till hunden och ställ dig så att den finns på din vänstra sida, men bara för att jag sluter upp intill hunden betyder det inte att den omedelbart får resa sig upp. Vänta lite olika länge innan den får tillåtelse till något annat. Hunden ska inte få förekomma med att vara den som bestämmer när övningen ska avslutas. Sträva också efter att hunden först tar ögonkontakt innan ett av-kommando kommer.
Innan man ska jaga med sin stående fågelhund för första gången måste man vara säker på att stannakommandot fungerar i situationer där retningarna är stora och kravnivån är hög.
Ovan har stannakommandot tränats när du lockar hunden till dig men passa även på att säga stanna när den rör sig fritt inomhus, när den leker och busar och så vidare. Öva många gånger dagligen och låt träningen av kommandot bli en del av vardagen tillsammans med hunden. Använd kommandot när hunden inte förväntar sig att det ska komma.
Tänk på att det är du som inte får slarva med noggrannheten i övningarna, då har du snart en hund som blir precis lika slarvig. Det är inte för inte som det heter ”sådan herre, sådan hund”.

Fortsätt utomhus
Har du nu jobbat igenom stannakommandot inomhus är det dags att börja arbetet utomhus. När man flyttar ut övningarna måste man tänka på att dessa inledningsvis liknar det du gjort med hunden inne. Jobba återigen med korta avstånd så att du vet att hunden kommer att lyckas och att du själv har en möjlighet att korrigera. När hunden är utomhus så ökar även störningarna och det kan vara mycket annat som lockar för en ung hund. Särskilt viktigt är det inledningsvis att se till att du har ögonkontakt med hunden innan du ger kommandot för då är hundens uppmärksamhet riktad mot dig och det är lättare att övningen lyckas. På så sätt ökar även möjligheten till att kommandot ska fungera och med det även befästas.
Börja med samma typ av övningar ute som du har gjort inne. Återigen arbetar man på kortare avstånd och successivt ökas längden utifrån hundens mognad och kunskapsnivå. Kan den stanna på fem meter innebär det inte nödvändigtvis att den kan stanna på 50 meter. Har man en hund som inte är lydig i närheten av sig, så kommer den definitivt inte vara lydig på längre avstånd heller.
När du känner att hunden är trygg med stanna kommandot så börjar du jobba med att stanna hunden när den är på väg ifrån dig. Det betyder att den inte längre har ögonkontakt och handtecken som stöd för kommandot och det innebär att svårigheten höjs. Ett sätt är att i början utnyttja situationer när hunden är lös, på väg ifrån dig, men på avstånd så att du kan korrigera.
Variera träningen
Det är bara din egen fantasi som begränsar hur du tränar din hund, dels för att kunna öka svårigheterna på övningarna, men även för att få kunna variera dessa. Förslagsvis kan det vara att bestämma olika punkter där du vill att hunden ska stanna, som exempelvis när den springer förbi ett visst träd eller stolpe – säger du då stanna vid den punkten så ska också hunden stanna där. Utnyttja bollar, leksaker, trigga igång hunden – busa med den och när den rusar runt dig så säger du stanna. Finns det möjlighet att träna i kontrollerade situationer med exempelvis duvor, så gör det. Viktigt att påpeka i träningen med duvor är att hunden aldrig ska få fatta stånd för duvor i bur när man tränar stanna. De ska tränas med flygande duvor och för att kunna koppla ihop att flygande fågel är lika med att man stannar och förhåller sig lugn.
Att Tänka på
Du som har en stående eller stötande fågelhund, tänk på att det finns bara ett sätt att få ett fungerande stanna i samband med fågelsituationer. Det är att träna och träna, konsekvent och målmedvetet och framförallt med ett stort tålamod. Genom att ha en hund som verkligen behärskar stannakommandot så blir skottchanserna fler, säkerheten för din hund i samband med jakt ökar och framförallt, du kan ge hunden en verklig chans att utvecklas till en effektiv jakthund genom att du har verktyg för att kunna kontrollera jaktsituationerna.
Text & foto: Anette & Kenth Gustafsson




